Aftonbladet – 20 juli 1867, sida 3

Uppskattningstabeller för skiftesförrättningar samt Tabeller för dels beräknande af arvode för landtmäteriförrättningar och dels förvandling från nya ytmättet till det gamla och tvärtom; utarbetade till landtmätares,landtbruksingeniörers, jägmästares och egodelningsdomares m. fl:s tjenst af J. G. Klein, kommissionslandtmätare och iogeniör i rikets generallandtmäterikontor. (Stockholm, A. L. Norman 1867.) Tabellverk, sådana som detta, äro lika oumbärliga och kärkompa för vederbörande, som de förefalla öfverflödiga och tråkiga för icke vederbörande. Utgifvaren har i tabellernas rubrik i klasser indelat de förra, men dervid dock uteslutit en sista klass, innefattande den stora del af den jordbrukande allmänheten, som kommer i beröring med de tjenstemän, för hvilka tabellerna egent ligen äro uträknade. Mången torde vid åsynen af ett dylikt tabellverk anmärka, att s.dana finnas förut i bokhandeln, men förhållandet är, att såväl genom den nya skiftesstadgan af den 9 November 1866, som genom nya landtmäteritaxan af den 8 Februari 1867 ha alla äldre tabellverk, motsvarande det nu ifrågavarande, blifvit till större delen oanvändbara. Enligt nya skiftesstadgan begagnas nemligen vid jordens gradering decimalbråktal för att uttrycka de olika jordmänernas inbördes godhet, men enligt gammalt bruk användes dertill vanliga bråk. Att utföra någon speciel granskning af dessa tabellers uppställving torde i en allmän tidning ej anses lämpligt, synnerligast som vi efter dess verkställande ansett oss såsom totalomdöme kuna säga att uppställningen är klar och tydlig. Att vi anse det ett och annat gradtal kunnat utelemnas, hindrar ej alt mången kan anse detta gradtal alldeles nödvändigt och såsom önskvärd fullständighet betrakta hvad vi tro vara öfverflödigt. För behandling af äldre skifteshandlingar och dylikt har författaren, efter nu nämnda uppskattningsiabeller med decimalbråk, äfven i korthet utsatt tabeller för gradering medelst vanliga bråksal. Derefter har författaren angifvit ett, besynnerligt nog, sävidt vi veta, ej förut någonsin ifrågasalt och än mindre användt sätt att uttrycka olika jordmäners jemförelse med procenttal. Nog är det till exempel mycket lättfattligare när man jemför en jordmån med den bästa, att säga det den håller 80 procent, än att den har 1!4 grad eller 1,25 grad! Till detta för en vid absvakia siffertal ovan allmoge särdeles lämpliga sätt att göra jordgradering begriplig, har författaren äfven utfört tabeller. Dessa gå från 97 till 10 procent och upptaga två blad. För dem som så vidsträckt tillämpa den fria räntan, att vanliga intressetabeller ej räcka till, tyckas dessa blad kunna tjena ull hjelpreda, och man finner deraf, atttabellerna ega en vidsträcktare anväudbarhet än författaren afsett. Tabellerna för arvodesberäknivgar och förvandlingar äro alltför enkla och vunliga för att särskildt omnämnas. Det dyrbara tabellverket säljes till det särdeles billiga priset 3 rdr 50 öre. Orsaken dertill är att, såsom författaren i företalet uppgifver, genom landtmäteristyrelsens benägna medverkan statsenslag erhållits mot vilkor dels att priset ej får öfverstiga nyss uppgifna summa samt dels att till embetsverk och tjenstemän ett uppgifvet antal exemplar kostnadsfritt utdelas. Utan dylik mellankomst af höga vederbörande skulle arbetets utgifvande antagligen varit en omöj lighet, och om å ena sidan ett dylikt understöd fordrar ett offentligt erkännande, så mäste å andra sidan medsifvas, att författarcn, såvidt man af en kortare tids granskning kan döma, gjort allt för ati få arbetet att motsvara sitt ändamål och det dertill medgifna anslaget. De särskildt angifna tryckfelen, hvilka trots noggrann korrekturläsning ej kunnat undvikas och hvilka författaren särskildt anhällit, att de måtte rät.