Aftonbladet – 20 juli 1867, sida 3

tilläggande, att just detta sätt att se saker hade varit ledstjernan för det franska kabi nettets uppträdande i de luxemburgska för. vecklingarne. Jules Favre:s anmärkningar besvarade statsministern mycket omständligt, dels med argumenter, dels med upplysande fakta. Hvarje pleoum i lagstiftande kåren bivi stas, berättar en korrespondent till Kölvi sche Zeitung, af flera af kejsarens privat sekreterare, hvilka hvarje halftimma under. rätta honom om det vigtigaste som förefals ler under debatten. Emellanåt skickar äf ven Roxzher små papperslappar till kejsarer med redogörelser för de pikantaste detal jerna. Så t. ex. afsände han den 12 dennes två dylika redogörelser, den ena innehållande en karakteristik af Glais-Bizoins tal och huru denne talare kallades till ordningen af pre sidenten, den andra en sammanfattning sj Olliviers tal med förfrågan om det skulle besvaras. Det berättas, att kejsar Napoleon i år redan skall ha utgifvit 30,000,000 francs till följd af de många furstebesöken. ENGLAND. Reformbillen genomgick den 15 dennes tredje läsninge . i underhuset, utan att dis kussionen föranledde någon omröstning. Någonting eget i denna debatt är, att billen, som försvarades af regeringens chef Disraeli och af Bright, bekämpades af den fordne ministern Cranbourne, som skilde sig från sina embetsbröder, då han erfor de i hans tanke alltför vidsträckta eftergifter, som de ville göra åt oppositionens demokratiska id6er, samt af den liberale affällingen Lowe, hvilken var första orsaken till Gladstones fall och det konservativa partiets tillträde till regeringen. SPANIEN. Belägringstillståndet skall, enligt enskilta underrättelser från Madrid, blifvit proklameradt i Catalonien. Regeringen iakttager dock såväl derom som om de utbrutna oroligheterna den strängaste tystnad. De oupphörliga arresteriogarne och krigsrättsransakningarne med såväl civila som militära personer vittna dock om att hon anser fara vara å färde. Nöden bland folken skildras som mycket stor, emedan alla arbetsföretag ligga nere. Ett stort antal embetsmän i alla grenar af förvaltningen ha blifvit afekedade. Af de officiella statistiska berättelserna framgår, att af Spaniens jordareal endast en tredjedel är lagd under plogen. Räntorna på statsskulden ha under de sednaste tio åren ökats med 357 millioner realer. SYD-AMERIKA. Perus president, general Castilla, har aflidit. Född 1792, deltog han verksamt i frihetskriget mot Spanien och har sedan 1830 såsom minister, general och president spelat en betydande politisk roll i Peru. Hans efterträdare är den för några måna der sedan valde general Prado. Den sednaste posten från Rio Janeiro berättar om der förefallna oroligheter. Två bröder vid namn Figueiredes hade blifvit inkallade inför polisen, emedan de en längre tid hållit sin syster och hennes sju år gamla barn inspärrade vid vatten ch bröd. Undersökningen ädagalade riktigheten af anklaselsen ; man fann de båda offren utmerglade till skeletter i ett mörkt rum, men satte dock bröderna åter på fri fot. Tidigt följande morgon samlade sig en förbittrad folkbop utanför huset der de bodde och ropade: ?Ned med bofvarne, ned med polisdirektören !? Polisen beslöt nu låta afföra bröderna i häkte, men under vägen öfverföllos fångarne och eskorten af den ureinniga massan. Då polisen var ur stånd att göra motstånd, reqvirerades till dess hjelp kavalleri, som gjorde choque på folket. Ett hagel af stenar som nedslungades från taken var svaret, och flera ryttare och hästar blefvo på platsen. En af nationalgardets vapendepoter uppbröts och nu utpenn sig en allvarsam gatstrid som först efter flera kavallerichoquer och infanterisalfvor slutades. Man räknade mer än hundra sårade och många döda. Man befarade nya, ännu allvarsammare uppträden, då hufvudstadens befolkning ännu befann sig i häftig evallning.