Aftonbladet – 16 juli 1867, sida 2

apet på allmänt möte i Svendborg förli-n en torsdag kunde konstituera sig under f, amn af PDansk Forening for Lystseilads? ed ett rätt ansenligt antal medlemmar. n ny styrelse utsågs: hr Tutein till Hogolt, ordförande, konsul C. B. Benzon i tubbekjöbing, örlogskapten Clasen Schmidt t ch hr Larsen; Tuxen hade undanbedt sig F mval. Följande dag egde kappseglingen vid ! vendborg rum. Vinden var icke nog stark 7 r att fartygen, som hade legat i Svend-lt orgs hamn om natten, kunde segla ut tilll, l 1 C 1 q 1 ; l L 4 ! te fa pkarplatsen vid Turö ref, der möte stämts il kl. 9 på morgonen. Ett par åvgbåtar, om löpte ut från Svendborg med prisdomaen, kaptenlöjtnant Tuxen och åtskilliga skådare ombord, måste taga hela flottiljen släptåg och föra den ut till refvet. Man nlände på detta sätt, kl. 11, vill det naursköna Svendborgs sund. Der gick prisomaren ombord på sin jakt, som läg för nkar 1500 danska alnar i OSO0. i sundet, nidtemellan Fyen och Langeland. Den vaga vinden mojnade nu alldeles af, och aan började pu diskutera om kappseglinsen verkligen kunde gå för sig under såana omständigheter eller om den borde ippskjutas till en annan dag. Mot kl. 121 riskade upp litet och genast gafs signal, , tt fartygen skulle hålla sig klara. Några ninuter derefter ströks flaggen på jagten, vilket vår signalen att de däckade båtarne kulle börja kappseglingen. Detta var den ntressantaste delen af täflingen, och intres set ökades, säger en dansk tidning, derigeom att den svenska kuttern Mathilda och len likaledes i Stockholm hemmahörande xuttera Alma skulle deltaga i kappseglinsen. På Mathilda lära bankdirektör Walenberg, öfverste von Feilitzen, kapten von Otter och professor Abelin befunnit sig. Inalles 12 fartyg deltogo i denna täflan. De passerade akter om prisdomarens jakt. Mathilda var den femte och Alma den tolfte ordningen. Mathilda eges af grosshandlaren Edv. Cederlund härstädes. — Fartygen seglade med lätt nordostlig bris med få minuters mellanrum och styrde kurs åt Lanseland, der på ?a4 mils afstånd en jakt n:r 2 var placerad, hvilket fartyg betecknade den första sidan,i den liksidiga triangel, som de täflande fartygen skulle segla. Redan nu visade Alma och Mathilda sin öfverlägsenhet öfver de i täflingen deltagande danska fartygen, som blefvo mer eller min: dre längt r. Efter första vändningen sattes kurs för half vind på den i nord till vest 34 vest liggande tredje jakten, kring hvilken andra vändningen skulle verkställas. Den kringseglades ef fartygen i följande ordning: Alma, Naja och Mathilda, men snart tog Mathilda lofven af Naja, som blott saknade tillräcklig vind för att ädagalägga sina ypperliga seglingsegenskaper. Alma, som varit den gista vid afseglingen, kom först till utgångspunkten 2 tim. 23 mir. och 47 eek. efter afseglingen. Hon erhöll således förs a priset, ett ur insatt i en aneroidbaromuter. Mathilda, som använde 2t. 36 m. 23 sek., erhöll andra priset, en silfverkanna, och tredje premien togs af Naja, som tillbragte 2 t. 39 m. 14 sek. på vägen. Derpå hölls kappsegling med öppna båtar, hvarefter alla fartygen styrde hemåt; prisdomarne gingo ombord på ett af ångfartygen, och man återvände till Svendborg. der en festlig tillställning väntade. Skälar druckos, premieutdelningen verkställdes, ett lefve utbragtes för de i täflingen segrande; professor Abelin och direktör Wallenberg tackade för skålen för de främmande och inbjödo danska fartygsegare till deltagande i svenska kappseglingar. De flesta i täf lingen deltagande fartygen skulle den 13 eller 14 d nnes afgå till. Aarhuus, der en oy kappsegling skall ega rum den 18 i innevarande. månad. ED — Spanmålsoch mjölinförseln. Man torde erinra sig att en gauska betydlig export af förlidet ärs skörd egt rum. Fastän den kalla och regniga väderleken förlidet år menligt inverkade på grödans qvalitet, afyttrades dock spanmålen till pris, hvarmed landtmannen, dä försäljningen skedde, icke hade skäl att klaga. Exportörerna ha äfven gjort goda affärer, enär spanmålspriset stätt bögre i utlandet än i Sverge. Men just den omständigheten att exporten i så stor skala bedrifvits, har haft till följd att flertalet ibland våra landtmän sålt sig för nära, särdeles af det sädesslag, nemligen råBea — som numera alimänt begagnas till rödföda. Fö.bällandet är äfven att rågkonsumtionen inom hela landet stigit betydligt derföre att i de orter, der förr bröd bereddes af rågoch vårsädsmjöl sammanmalet, begagnas nu nästan allmänt till bröd ingen vårsäd, emedan den relativt betalas högre och vanligen är lättare säljdar än rågen. Det är ock trligt att höstutsädet i allmänhet minskats inom alla de trakter, der vexeibruket och med det en större höproduktion blifvit införd, under det att vårsädsodling ökats, befordrad genom den Jättare afsättningen. Att hveteodlingen troligen äfven nedgätt har sin förklaring deri, att detta sädesslag de sista åren till en förr okänd grad hemsökts af sådana parasit svampar som dels skadat, dels alldeles förstört den dyrbara grödan, hvadan många landtmän tillsvidare minskat sitt hveteutsäde. När då, såsom tallet var förlidet år genom den ogynnsamma väderleken under bergningen, mycken spanmäl och den vigtigaste utspilldes på marken, och dertill kom att af den alldeles icke rikliga rågskörden en betydlig mängd dels konsumerades i brännerierna, dels äfven exporterades förliden höst, så är det klart att import af detta sädesslag äfveneom af rågmjöl har blifvit nödvändig. Den bar icke heller uteblifvit, den är redan ganska betydlig, och den har kommit väl till pass, ty icke på många år hafva alla förråden varit