Aftonbladet – 12 juli 1867, sida 2

I sammanhang med framläggandet af några aktstycken, som visa karakteren hos de män, som 1865 föllo ett offer för Maximilians blodiga Oktoberdekret samt huru detta dekret framkallade protester från hans egna anhängare, yttrar Göteborgs Handelstidning: Sanningen är, att detta århundrades historia ej har något skamligare och mer barbariskt att uppvisa än de åtgärder Maximi lian vidtog för att betrygga sitt välde i ett land, der han var främling och usurpator, De österrikiska tidningar, som, den habsburgska dynastien och den furstliga oantastligheten till välbehag, söka framställa honom som martyr och hans afrättning som ?mord?, undvika att tala om dessa åtgärder annorledes än i sväfvande ordalag och låtsa som om skulden för desamma drabbade icke honom, utan de franska generalerna och hans egna härförare. Men historien är i denoa punkt obeveklig, och kan hänvisa till ett doku. ment, som talar tillfyllest. Den 3 Oktober 1865 undertecknade Maximilian men egen hand i hufvudstaden Mexiko dekret, i hvars första artikel tillknnagafs, att alla personer, hörande ul beväpnade kårer af hvad antal, Organisation, karakter och benämning som helst, hvilka ieke voro auktoriserade al hans regering, skulle ställas inför krigsrätt och afrättas inom 24 timmar. Med andra ord: officerare och soldater tillhörande republikens armå och handlande under auktoriteten af den regering, som landets egna invånare visste vara den enda lagliga, och som i sin laglighet ännu:var erkänd af Förenta Staternas regering och alla de sjelf