Aftonbladet – 10 juli 1867, sida 2

Fredskongress. Till sin ära att ha bragt till stånd det internationella fördraget om sjukvården i fält kan Genåve nu äfven lägga den att ha tagit initiativet till inkallandet af en internationel fredskongress. En af den moralisk-politiska sektionen af Geneves institut inkallad församling af schweizare och utländningar har nemligen antagit ett af professor Barni (den berömde öfversättaren af Kant och författare till ?Den fria tankens martyrer?) uppsatt program, som inbjuder till en internationel fredskongress att öppnas den 8 September i Genve. I alla länder skall, genom alla medel som stå medlemmarne till buds, arbetas för frihetens, rättens och fredens upprätthållande i Europa. I motiverna heter det bland annat: I betraktande af att den allmänna fredens grundläggande och upprätthållande integer första rummet bland nationernas pligter och intressen; att detta mål endast kan uppnås genom den konfederation mellan folken som är oskiljaktig från deras politiska emancipation; att freden lika naturligt uppväxer ur friheten som kriget ur förtrycket; i betraktande af att, i brist på en freden och friheten betryggande internationel rätt, det enda medlet att förekomma eröfringsoch anfallskrigens olyckor oc brott endast skall och kan sökas i den fria, permanenta och offentliga föreningen mellan alla länders medborgare, hvilka, erkännande det storartade i detta verk, äfven i handling eftersträfva att bringa det till fullbordan o. 8. v.? Fazy ansåg att en enda kongress vore det samma som ingen; dess verksamhet skulle inskränka sig till några vackra tal. Det behöfdes en permanent kongress som uppträdde emot den permanenta diplomatiens erbarmliga machverk. Församlingen valde en preliminär-komitå af sju ledamöter. På listan öfver de utländningar som biträdt förslaget finner man namnen Stuart Mill, Pråvost Paradol, Eugåne Pelletan, Vacherot, Louis Blanc m. fl.