Bevne de ia semaine. No 21. S5eme anne. 1867. Stockholm, 26 juin. Dans gette funeste question du Danemark et du Slesvig, nous sömmes habitnå au röle je Cassandre. II nous attriste sans nous lasser. En ce moment Fopinion semble pråvaloir, dans Ila presse trangere, quau fond la Prusse est dteide å se conformer, de plus du moins mauvaise gråce, au trait de Pragueg, et que si elle grossit la voiz ce nest jue pour obtenir les meilleures condition skulle tjena till att rädda nägon från en bedräglig konkurs, att göra honom till maire sin by och tillåta honom att hoppas blifva vald till deputerad. Men vi vilja icke gå händelserna i förväg, utan berätta allt på vederbörlig tid och rum. För ögonblicket tronade Frangois Tournesol vid sin disk, i bela glansen af sitt rykte och sin ära. Det är således med honom ensam vi hafva att sysselsätta oss, och vi återvända till honora, bedjande läsaren ursäkta denna korta afvikelse. Fastlagssöndagen 1847, nära klockan tio å aftonen, strälade den Modige haren af ljus både på nedra botten och en trappa upp. PSåväl den gemensamma källarsaien som de enskilda rummen hvimlade af kunder af alla klasser, hvilkas profiler aftecknade sig i svart på de för tillfället nytvättade gardinerna. oo Öfverallt genljödo sång och skratt, dryckesyvisor och infall, som gåfvo mycket att tänka på åt de olyckliga grannarne till detta glädjens och njutningens paradis, åt de sena vandrare som lugnt återvände till sina hederliga och tysta hem. Karnevalen är en gyllene tid för herrar restauratörer af alla grad r och slag. Så länge denna vativettets tid räcker, sälja de hvad de vilja, till det pris de finna för godt, åt den enfaldiga och berusade massan af deras vanliga gäster, ensamme eller i sällskap. Alla dessa olyckliga artister, borgare, litteratörer, komma till dem före eller efter balen för att tillfredsställa sin glupska aptit eller nyckerna hos deras tillfälliga erjifringar. Der bemöda de sig med ett slags ursinne att så fort som möjligt befria sig från sina