Aftonbladet – 22 juni 1867, sida 3

Article Image
Norsk och dansk litteratur. 1V. Ennehåll: V. Lassen: Norske Stamtavler, I—I. — M Gad: Danmarks Statistik, I. — Norske Univessitetsog Skole-Annaleor, Ill, 7. — Folkelesning. Smaastykker HL — W. 8charling: Frmöerkosystemet og Jernbanerne. F. : Forplantelsen af den ondartede CI e: Undersögelser ängaaende vore stivelseholdige xringsmidler — Mennerkeslxgtens Bibel af Michelet, öfversältning. — Sennor Aguila af Gerstäcker, öfversättning. Under titeln Norske Stamtavler har byråchefen i norska marinoch postdepartementet V. Lassen börjat utgifva en samling slägtregister öfver norska familjer, alfabetiskt ordnad. och tillsvidare inskränkt till 4 å 6 familjer under hvarje bokstaf —— hvarefter meningen är att ånyo börja från alfabetets början. Utom den praktiska vigt, sådana samlingar kunna ega 4 det dagliga lifvet, såsom for artsfrägor och dylikt, erbjuda de, som väl bekant, en särdeles nyttig bjelp åt historieskrifvoren. Sedan numera det historiska intresset ej i sådan grad som förr koncentreras omkriug adelu, hvilken tillförene beherskade samhället och fyllde dess vigtigaste offentliga verksamhetsfält , minskas intresset af adelskorporationernas ättartaflor och ökas vigten och behofvet af genealogier öfver märkligare slägter utom den förra, mer och mer hopkrympande kretsen. Hr Lassens norska stamiaflor bli sålunda otvifvelsktigt ett värderikt arbete, särdeles under förutsättning att man ej fär taga alldeles efter orden samlarens jttrande, att valet af de familjer, hvilkas stamtaflor hen ämnar utgifva, kommer att närmast bestämmas af förhandenvarande materialier?: Hvad uppställningen angår, kunna vi svårligen undertrycka den anmärkningen, att den ej är så redig eller; om vi så få säga, lätthandterliz, som man kunde önska; det kostar möda att hitta rätt bland denna mångfald af bokstäfver och siffror, öfver hvilkas användning en allmän förklaring nog vore för många välkommen. Det beroende af för oss alldeles främmande folks föredömen, den benägenhet att från dem införa och efter deras efterapa liksom moder, seder och bruk, äfven samhällsinstitutioner, litteratur m. m., kort sagdt, den kosmopolitiska riktning som i Sverge råder med vida starkare makt än i brödrarikena, framträder i oeh genom litteraturen äfven derutinnan, att man hos henne lättare och fuliständigare finner upplysningar om allehanda främmande, än om nordiska förhållandev. Man sätter sig in i Frankrikes, Envglande, Tysklands lagstiftning, administration o. 8. v., derifråa hemta politici inom och utom rikedagen upplys. ingar och impulser, dit sänder regeringen, när nägra reformer förberedas, undantagslöst mer och mindre sakkunnige ledamöter af officiella komit6er eller tjenstemän inom de förvaltande verken. Men hur mången studerar brödraländernas lagstiftning, bur mången bland personer med anspråk på höge, äf. ven politisk, bildning är ej okunnig om till och med grunddragen af Norges och Dan: marks samhällskick och offentliga lif! Och i sjelfva verket erbjuder litteraturen ej på långt när de bjelpmedel, som äro behöfliga för den större bildade allmänheten, hvilken ej kan inlåta sig på ett omfattonde studium och genomforska sjelfva källorna, säsom la. gar och författningar, eller de vetenskapliga bufvudverken. Behofvet af sådana för en större allmänhet beräknade arbeten har emellertid på senare åren, i följd af blard a.nsat de skandinaviska nationalekonomiske mötena och de förslag till praktiska närman. den rikena emellan som väckts inom repre: sentationerna m. m., blifvit så kännbart at det numera bör vara äfven en god affär, frår förläggare-synpunkt, att förskaffa goda hand böcker, som kompearstivt framställa hva sina särskilda sidor af de tre tolkgrenarne: nutida institutioner och förhållanden. Synnerligen förtjenstfull i sådant hänse ende skulle t. ex. en populär, för mängder af dem som läsa böcker afsedd, framställ ning af de nordiska rikenas statskunskaj vara, och vi kupna ej undertrycka vår för hoppning att den skicklige statistiker, hvil kens nyaste arbete vi här vilja anmäla måtte utföra detta värf, hvartill ban tvif velsutan innehar de nödiga egenskaperna Det ?Udtog af Kongeriget Danmarks Stati stik ved Marius Gad, hva s förra häfte nyss utkommit, , uppfyller i behandlingen a danska förhållanden, som det skildrar, for.

22 juni 1867, sida 3

Thumbnail