Aftonbladet – 22 juni 1867, sida 3

marks statistik utgör en omarbetning af er tiredan 1859 såsom manuskript tryckt led ,) tråd vid undervisningen i Gräners handels akademi i Kjöbenhavn, der förf. i flere å t varit lärare i politiek ekonomi och statistik. I Förra häftet framställer — efter en inled: ning om rikets areal och indelning, geog. I nostieka beskaffenbet, klimatiska förhällan. Iden — den danska befolkningsstatistiken och -jlandets naturliga tillgångar. Under den I förra rubriken recogöres för befolkningens storlek, täthet, fördelning mellan städer och Ilandsbygd och efter åldersklasser, proportioI nen sellan könen, civilstånd, nativitet och mortalitet, befolkningens tillväxt, dess I delning efter näringar och yrken samt efter -I religiös bekännelse, samt slutligen för döf. Istumme, va, bliada, sinnessjuka, för sjelfmord, för brott. Under den sednere omtalas först och utförligt åkerbruket samt derefter an ukter. Den rikhaltiga afdelningen o tkerbruket omfattar läfven boskapssk I förbigående äro svenske läsare temligen obekanta cch svårfattliga jordegendoms förhållandena i Danmark kort och tydligt förklarade. Förf, har, enligt vår tank, lyckligt funnit det lagom af faktiskt matcria!, som bort medtagas och hvarigenom hans framställning får intress: ande fyllighet utan att trötta genom för mycket de . Senare häftet skall behandla: industrien, för hvilken förf. börj:r sin redogörelse redan i detta, samt handeln och beskattningen. Vi förmoda att dessa rymliga rubriker komma att upptaga älven sädena vigtiga delar af statistiken, som kommuniketionsanstalter, banker och fattigvärd! Emellertid skulle man ogerna sakna en öÖfversigt af undervispingsväsendet, och sedan man sålunda ena gång förflyttar e:g från det mera materiella området, inställer sig snart önskan om åtminstone en kort beskrifning af förvaltningen, säväl staissom den kommunala, hvarföre vi uttrycka den förhoppningen att det snart utkommande andra häftet måtte åtföljas af ett tredje. Säsom i mycket, för att ej säga allt, anvat är händelsen, ha äfven de nordiska rikenes undervisningsanstalter förblifvit för hvarandra så främmande, som om de, i stället för grannar, varit af verldshaf eller oöfverstigliga alper skilda åt, och såsom hade motsatsen af, hvad men förnuftigtvis mäste antaga, varit a priori gifven, eller att dessa inrättniogar, uppvuxna på en i allt väsentligt enahanda kulturgrund, ehuruväl af den historiska utvecklingen under årbundradens politiska söndring i mycket på olika sätt dsnade, ej skulle kunna ha nägot att lära af hvarandra. Sedan emellertid en förtjenstfull tidskrift för vårt elementarläroverk uppstått, hvilken lyckats tillviona sig uppmärksamhet i Norge och Danmark, och då i sistnämnda land förelaget om ett nordiskt lärarmöte synes möta mycken -sympati, torde man från ett eller annat håll kunna motse segrande väckelser till en förändring af detta skadliga isoleringstillstånd, och vi tro oss derföre så mycket hellre böra påpeka tillvaron af tredje seriens sjunde band af ?Norske Universitetsoch Skole Annaler?, utgifna af sekreteraren vid Kristiania universitetet, hr Chr. Holst. Medan i Danmark skolväsendet för den högre allmänbildningen, trots all meniogsstrid om detaljer, synes ha i hufvudsak vunnit en stadga som ej läter förmoda några snart förestående, genomgripande reformer, är förbällandet motsatt säväl i Norge som i Sverge. I Norge står sedan ett par år frågan om en fullkomlig reorganisation: på dagordningen; svenske skolmän ha mycket af intresse att inhemta härom i detta band af annalerna, som inehåller kyrkodepartementets föredrag af 14 Febr. 1865 om tillsättande af skoikomit, denna komitås förslag och de betänkanden öfver dessa förslag, som de lärda ekolornas eforater eller Järarekollegier afgifvit. Vi ba nyligen utförligt redogjort för den af?Udvolgetfor Folkeoplysningens Fremme? utgifoa, förträffliga samling af verkligt bildande läsning för det danska folket. Ett nytt häfte ?småstycken? har i dessa dagar utkommit, ipnehållande en novell af Thyregod, minnen från fältlifvet 1850, en episod ur Harald Hårdrådes sega öfvereatt af Lefolii, samt en beskrifning af den nutids-celebritet, som kallas ?det preussiska tändnäålsgeväret?. För några månader sedan lästes i Kjöbenhavns Dagblad en följd artiklar af hr William Scharling, hvilka sedan blifvit samlade i en ströskrift med titel: Frimeerkesystemet og Jernbanerne, Forslag til en lav, ensformig Jernbanetaxt. Detta arbete är i alla bändelser anmärkningsvärdt; de som ej lida ?-ya ider? skola naturligtvis identificera dess anmärkningsvärda beskaffenhet med, hvad de anse för, dess genomgående absurditet; de som tro att man tvärtom bör gå de nya idterva, om ock försigtigt, dock vänskapligt till mötes, skola åtminstone genast erkänna en förtjenst hos detsamma — nemligen att det är fjerran skildt från all hvardaglighet, att nägonting mera pikant aldrig skrifvits om en så torr sak, som trafiktaxor. Lägg dertill, att förf., ehuru varm, ja entusiastisk för sin id, likväl förstår att räsonnera logiskt och att handskas. nyktert med siffror, så tro vi oss ej behöfva utförligare ådagalägga, att hans för den adwinistrativa välvisheten och det örörliga perukstocksväsendet. revolterande förslag är en bekantskap att göra. .Hvilket är då detta förslag? Vi skola måhända en annan gång särskildt återkomma till detsamma och nämna derför här blott i korthet, att förf., utgående från de privciper, KYgrpå Rowland Hill bygde sin stora reform i brefbefordringen — lågt porto, lika för hela landet, oberoende af transportens längd — vill tillämpa somma system på personoch gödstrafiken å jernvägarne. Af intresse ej blott för hrr läkare, utan ock kanske lika mycket för dem som i annan egenskop äro sundhetsvårdens målsmän är professor F. C. Fayes i det medicinska sällskapet i Kristiania hållna föredrag: ?Betragtninger angaaende Forplantelsen af den ondartede Cholera og de mod samme anvendte Forebyggelsesmidler?. Ref. kan ej tillmäta eig något annat omdöme om skritten, än det ofvan antydda; i betraktande af förf:s väl kända vetenskapliga namn å titelbladet är ock hvarje annan åtgärd, än detta korta omnämnande af skriftens tillvaro obehöflig. Samme förf:s Undersögelser angaaende Brug och Nytte af vore stivelseholdige Neeringsmidler? (aftryck ur Videnskabsselskabets handlingar) utgöra en inlaga i den a. ycket berömda ?grötstriden?, som utbröt med anledning af ett yttrande i den anonyma boken, af en högt ansedd författare, om Fornuftigt MeadstelP. 1 denna bok förklarades det vanliga sättet att laga gröt för bögst oförnuftigt, så ur hygienisk som ekonpomisk synpunkt. Detta angrepp på en vördnadsvärd insti ution föranledde en fejd, nästan lika storartad till längd och bredd, som den för nägra år sedan förda debatten om Psalmebogen?. Hr Fayes afbandling synes ej ännu fått definitivt behölla det siagfält, der den vilda striden rasat, meninnehar emellertid der en mycket stark position. I Då vi under rubriken norsk och dansk litteratur äfven enföra öfversättningar till dansk-norska språket af främmande arbeten, ledag vi af den betraktelsen att, liksom öt