Aftonbladet – 20 juni 1867, sida 3

Tre månader hade fortgått sedan den märkvärdiga dag då beslutet fattades; nästan lika länge hade den nya medlemmen af familjen varit inqvarterad i det röda husets ena gaf. velrum och hela fö etsget hade utfallit till allas belåtenhet. Betty var så blid, så vänlig och intagande; litet sorgsen kanhända och mera tyst än som var förenligt med faster Pollas tycke, men, herre Gud! ursäktade denna, det är icke så godt då man inte är frisk och då fästmannen är långt borta ...? Öfver denna förlofning hade fastrarne icke ett ord att säga. Netten hade endast ett emot den för söta fliekan?; hon fann henne Apel något sluten, synnerligast hvad gälde förlofningen, om hvilken hon nästan aldrig yttrade sig, ehuru modren i sitt bref förklarat att dottre. gjorde ett lysande parti. Men ringen, den breda gyllene ringen, satt der i alla fall troget och det var hufvudsaken, och lika troget satt den unga flickan hos farbror Anton?, då de båda systrarne gingo ut i staden, vare sig på uppköp eller nyhetsfångst. Betty var invigd 1 fastrarnes stora plan att bevara. farborr Antoa från ondo, och