Aftonbladet – 20 juni 1867, sida 3

j dock få akta oss att låta honom ana. Han skulle ej förstå vår ömhet. Men icke ängrar jag den möda jag alla dessa år haft. Då man föresatt sig ett mål är intet offer för stort. Och hvilket mål kan vara skönare än rädda en älskad broder från ett olyckligt äktenskap?? ?Och olyckliga bli de alla, sade Polla och påsatte nattmössan. Om Anton gifte sig, skulle han ej mera ha något hjerta för sina systrar. : Nej tack! Vår är ban och vår skall han på guds makt förblifva. Det blefve min död om han skulle vända sin håg till någon fremmande.? PMin äfven?, förklarade Netten. Han och du äro för mig det enda på jorden.? Och härmed lade sig de båda systrarne att sofva de rättfärdiges sömn.