Aftonbladet – 19 juni 1867, sida 3

ens! Werldsutställningen i Paris mål (Från Aftonbladets korrespondent.) och XIX. nål. Den 13 Juni. stel Tyskland ligger framför 038 och vi bör) On-1 vandringen i Preussen och de norra statern: :en! Den preusiska konstafdelningen är af sto stI intresse, icke derför att konstnärerna i al erI mänhet stå så högt, men bland dem finns t5I några af första rangen. let! Här se vi den berömde Knaus, som i san att ning förtjenar sitt rykte. Det är en genre igt målare som kan tjena till möaster. Betrakt utI denna torggycklare, som kommit ut till bond lsbyn för att 10a landtfolket med sina kon ck sier. Är han icke lefvande der han står ?r, sina paljetterade lumpor? Han her lånat er II hatt af en bonde och trollar fram några ka le nariefåglar derur. Den arme landtmannei 89 I bäfvar och törs knappast se på sin gamla ke hatt. Barnen klappa i händerna af fröjd. de l ungdom.n småler och ser på underverke ta med halft nyfikoa, halft rädda blickar, och ud den gamla gumman der i hörnet vänder sig 2, med vidskeplig fasa från detta djefvulens o-lgyckel. Det ar en omvexling af ansigtsut. 1 I tryck som är beundransvärd. Knaus har här Vilflera taflor och man stannar med samma tt välbehag framför dem alla. i-I Der eer ni fem taflor sammanfogade till njen enda. Hvarje duk frawställer ett par i qvinliga gestalter. En luktar på en blomel ma, en annan smakar jå en frukt, en tredje 3 flyr undan en hvisselpipas gälla toner ete. Det är med ett ord de fem sionena, förkroppslligade af Schlesinger. el Andreas Achenbach bar icke på utställningen gjort den lycka man väntade. Hans I största tafla, som framställer ecener från en tysk stad elier by, bär alltför stark prägel af effektsökeri, för att kunna lyckes inför en intelligent publik. Mästaren ger sig tillkänna i detaljerna, men förfelar sitt mål genom en smaklös sammanställning. Kan man säga godt om preussiska konstutställningen, så måste man också tillstå alt der finnas taflor från hvilka man vänder sig bort med vämjelse. Tre stora dukar framställa Dippelskansarnes stormning. UtföIrandet visar ganska stor skicklighet, men tanken är så usel, att till och med en inbiten preussare borde vända sig derifrån med afemak. Se dessa danska soldater hur de krypa och tigga om nåd. Der finnes icke en ibland dem som icke visar ett drag af feghet, under det att preussarne strida med en själsstorhet som påminner om romerska : republikens legioner. : Det är bataljmålarne Hinten och Camp! hausen, som på detta vis uppfatta det kall! som bjuder konstnären att intega plats i: spetsen för folkens kultur. ! e Ir Om en tapper kämpe dukar under för öfvermakten och failer blödande ned på den plats han försvarat, så är den en usel fiende som spottar den slagne i ansigtet och hä-v var honom. f Hvad som först tilldrar sig uppmärksamå heten i den preussiska industriafdelningen, är n ett oerhördt öfverflod på fanor. Man skulle k bestämdt kunna räkna öfver ett tusen flagå gor från hvilka den svarta örnen blickar ned. Om till exempel några liar hänga på s en vägg, så är der minst en fana mellan t) hvar lie. h Särdeles vacker är Preussens sädesutställning, som visar hvilken källa till rikedom staten har i den högt uppdrifna sädesproduktionen. En annen utställning at stor betydevhet är Schlesiens tårull och de deraf tillverkade fsbrikaterna. En stor sal är uppfylld af profver från schäferierna, och för tt riktigt iåta beundra sina utmärkta fård halva preussarne låtit skulptörer modellera de deras statyer, och mälare hafva i oljefärg ve itergifvit de olika racerna. Statyerna pryda et -äogen till salen och tafloma hänga på ve 2garne inom förgyllda ramar, Den preussiska lyxindustrien visar sig ganbe ka framstående i de exponerade guldoch sä fverarbetena, I ett ekäp midt på stora loc ngen se vi den sköld som af Tysklands sa stokrati skänktes ät Frens den andre afjde Veepel då hen drefs bort från sin tron afD: len uppvaknande friheten. Skölden är af!he ilfver i upphöjdt arbete. En bourbonsk af ämpe står vid sidan af kungamaktens ge-ski ius. De tre liljorna lysa på hans harnesk arl ch han lyfter svärdet mot det rasande fol-ho et, som redan är nära att slita skölden ifrån de; onom. Öfvan kungamakten sväfva englar . sed kronan, och andra englar med bringjc ende svärd bereda sig att försvara den heoci 8? symbolen. Vid den sköna gruppens de; ter kräla folkets usla representanter, fula det estalter beväpnade med päkar. Bakom sto em står djefvulen och hänler. En ädellVi uoke i sanning! Djefvulen i folkets säll-fra sep. Hvem är då i ert sällskap, i kungaver jaktens riddersmän? inr Om vi nu gå in i galleriet härbredvid, så Lac annar Di otvifrelaktigt för att njuta af den mer urfym som doftar emot oss. Det är bädelej ufligt och starkt. son Jean Marie Farisa har från Cöln skickststo: t ett annex som uppfylles af eau de Co-nin gne. En hög fegad af speglar och för-bot lniogar uppbär pyramider at fleskor, och son ä englsar bålla fabrikantens namnsköld 246 nellan sig. Men om det är den rätta Fa-rök na kan man icke vets, ty i Cöln finnesvar t halft dussin som alla påstå sig vara den nog ide verklige Jean Marie. dest Hur det pu än må vara, så tycks publiN n uppskatta den härvarande representan-sed: ns värde, ty stora skaror af folk trängas lif. ng de välluktande fontänernsa, för att läta jan 12 nåsdukar fuktas af deras klara strålar. stöd Af Hannover se vi icke en skymt, och lanc se heller af Nassau, Bachsen har skickat före semlivg sf sina verldsbekanta porsliner,rdr, h Hessen lyser genom sina tepetserares rätt; MR 4