Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 3

WVerldsutställningen i Paris (Från Aftonbladets korrespondent.) XVIII Den 10 Juni. Då man ser den plats Belgien intager pi expositionen kan m.n med skäl utropa: Et litet land, ett stort folk!? Om här funnes ett hederspris att tilldel: det land som står främst i industri och konst så skulle detta pris otvifvelaktigt tillfall: Belgien. När man går genom det lilla Jandets ut ställningslokaler, så blir man glad till sin nes, ty der visas hvad ett folk kan bli, då det får andas fritt, då icke tvungna forme; och band gjort det trängbröstadt och trögt Ställ Ryssland, Turkiet, Spanien etc. bred vid Belgien och det lilla fria landet fördunk lar det sto-a kejsarriket, den höga Porter ser ut som en gärdesgårdsgrind, och mörk rets monarki gäller knappast mer än er skugga. Belgiens närmaste graune är Holland. Vic jemförelse förlorar det sednare, men det ä ändå ett visst slägttycke mellan de både länderna. Belgien är den unge kraftfulle mannen; Holland är farfarsgubben, som än nu är kry och rask. Vi vilja i dag göra et besök hos dem båda. Här är Belgiens konstgalleri. Då mar stannar framför den vackra byggnaden i par. ken, vill man icke gerna tro att det lille landet byggt upp ett sä präktigt palats ä sina konstnärer, men skriften ofvan porter visar det, och har man väl en gång kommi in i templet, så ser man att den belgiske konstskolan väl förtjenar att vara föremål för landets stolthet. Det är penselns och palettens män som gi i främsta ledet. Här finnes visserligen också några vackra skulpturarbeten, men de fleste konstnärssjälarne hafva i färger skrifvit sins inspirationer på duken. land skulptörernas verk se vi tre sta. tyer, hvaraf en af Leopold I. Den gamle folkkäre monarken sitter på sin häst och blickar ut öfver parken. Det är något en kelt och patriarkaliskt i hans utseende, oct man vore nästan frestad att tro sig stå fram för en kuog som förtjent sin staty. Inne i tafvelgalleriet lyser talangen frår alla sidor. Genre. och landskapsmålare är mest representerade. Den utmärkta marin målaren Kleiss bar också prydt expositioner med sina scener från hafsköster och ham nar. De båda målare som väcsa meste uppmärksamheten äro Willems och Stevens. Rundtomkring jorden finnas litografier al deras taflor, men man måste se särgen föl att rätt uppfat.a de båda mästarne. Willem: tager sins figurer från medeltiden, Stevens fråp nutiden. Båda lägga an? (förlåt ut trycket!) på att måla drägter, och man tyc ker sig verkligen höra deras sidenkostymet frasa, Den som hastigt går förbi Stevens och Willems kan lätt tro att de gjort til sin uppgift att förherrliga belgiska fabriker