Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Det af lagstiftande kårens vederbörande utskott förändrade lagförslaget om försam lingsrätten mottages med oförstäldt missnöje af heia den sjelfständiga pressen. Opinior nationale ådagalägger genom en jemförelse. att utskottet omarbetat regeringens förslag i inskränkande anda. Avenir national be undrar, huru sionorikt stadgarne i detta för slag äro kombinerade, för att göra försam lingsrätten lika onyttig som obeqväm. Sjelfve den konservativa La Presse ser sig nödsa kad att sammanfatta sitt omdöme om ut skottets verk i följande sats: PAntingeh det nu är fråga om det offentliga lifvets vanlige förhållanden eller om valens stora prof, så är det omöjligt att betrakta detta förslag såsom uppfyllandet af det kejserliga löftet a den 19 Janusri. Vi kunna tvärtom der blott se ett alster af våra moderna doktri. närers motstånd och farhågor.? — Efter förslagets uppläsning i lagstiftande kåren upp. stod en rörelse af olika beskaffenhet bland medlemmarne. — Paul Bethmont utbrast: Detta är ju ett lagförslag mot församlings. rätten!? — Glais-Bizoin tillade: ?Det lönade ej mödan att använda så mycken tid på utarbetandet af en sådan lag!? ENGLAND. Disraeli inlemnade den 13 dennes i underhuset sitt förslag till fördelning af val. kretsarne, hvari bland annat föreslås, att London skall få fyra nya parlamentsmedlemmar och Londons universitet en. NORD-TYSKLAND. Ett militärvåld af gröfsta slag har åter förefallit i Preussen och der väckt en ytterlig förbittring mot militären. En ung löjtnant von Scheve har nemligen skjutit ned sin värd, en skomakaremästare vid namn Sciffert.. Då denne en dag gått upp till löjtnanten för att anhålla att han ej måtte bringa hans hus i vanrykte gevom att dit insläppa liderliga qvinnor, har den förbittrade junkern tagit en revolver och skjutit ned Seiffert på stället. Händelsen har väckt ea,så mycket djupare förbittring som den allsicke är ett enstaka bevis på det råa öfversitteri, hvarmed den preussiska militären behandlar de civila. Man erinrar om huru löjtnant Sobbe för nägra år sedan på samma sätt sköt ned sin dräng; om den unga flickan, som af ett par löjtnanter våldfördes och dödades; om kocken Ott, som på öppen gata nedhöggs af preussiske inrikesministern grefve Eulenburgs son, andra dylika data att förtiga, samt huru dessa mord blifvit antingen allsicke eller endast mycket lindrigt bestraffade. — Löjtnant Scheves far har i en skrifvelse till tidvingarne sökt göra troligt, att Seiffert skulle hotat skjuta på Scheve med en terzerol, och att han endast till sjelfförsvar aflossat revolvern; men domstolsransakningen har gifvit vid handen, att Seiffert varit obeväpnad. . ÖSTERRIKE. Amnestiakten och kröningsskänkens ansläende till enkorna och barnen efter frihetskrigets soldater har i Ungern framkallat allmän tillfredsställelse. Genom den förra är det nu äfven Kossuth möjligt att återvända till fäderneslandet. Hans bret till Deak låter dock ej förmoda att han är benägen dertill. Efter sin kröning lät konung Frans till Deak öfverlemna ett miniatyrporträtt af sig med inskrift: ?Frans Joseph till Frans Deak?. Detta är det enda ynnestbevis som den ungerska patrioten kunvat förmås att emottaga.