Aftonbladet – 13 juni 1867, sida 2

nån Binta Bret från Noröe: iristiania den 8 Juni. Redan tidigtivåras, sirextsed jorden hade blifvit fri från is, ;na emigranifartyget efter det andra segelärdigt lägga utfrån hamnen, fyldt med pas:egerare al alla åldrar. Dagligen stötte man tidningarne på avnonser än från den ena, från den andra utvandringsagenten, hvilka sökte underbjuda hvarandra med löften både om de förmänligaste vilkoren för öfverresan och om särskilda fördelar vid ankomsten till Amerika. Och detta icke blott i hufvudstaden; öfverallt i småstäderna och på landsbygden ha dessa agenter sine urderordnade medbjelpare, som mottaga emigranter och i stora flockar expediera dem in till Kristianie, hvarifrån på de eednare åren den största utskeppningen pågär. Att det i hela denna trafik ligger mycken humbug, att utvandringsagenterna ofta förespegla de mera sunniga bland emigranterna en framtid, det ingalunda slår i derss makt att öresäkra dem, samt att löften och försäkrivgar gifvas om hjelp i räd och dåd id ankomsten till det främmande landet, löften, som efteråt bloit högst ofullständig bli uppfyllda, kan svårligen förnekas. In skandalös historia om en i Danmark föad utvandringsagent vid namn M; Gunderson, hvilken för några månader sedan, efter awt genom löften om guld och gröna skogar ha samlat en väldig skara utvandringslystas och bekommit inskrifningspenningar af dem, plötsligt försvann, väckte emellertid mycken uppraärksamhet och blef i Morgenbladet af en författare, som gedermera visade sig vara en af våra äldre publicister vid naran P. Hjeim-Hansen, begagnad att framkalla ea mycket förtjenstfull agitation, för att genomdrifva en kontroll från statens sida öfver emigrantagenternas alls mer och mer misstänkta verksamhet, Ganska betecknande var det sätt, hvarpå nyssnämnde Gunderson gick till väga; han började med att erbjuda fattiga emigranter undervisning gratis i det engelska språket, uppträdde derefter såsom utgilvare af ea tid : ?Den norske Emigrant, et Maanedesskrift for Folket, af hvilken för resten icke utkom mera än det första numret, och kastade så slutligen af masken och visade sig o i i egenskap af ordförande — ceh också allt annat — i ett ?norskt emigrant-bolag?. I valet af sina medhjelpare rundtomkring i landsbygden hade han med skarp blick för värt folks svaga sida fået synnerligt afscens på påtaglig ?helighet?; kort it, slitssmmans var srrangeradt på tu man sannerligen ku: erferenhet och större k iga förhållandena i de än dem, som finna hos utvandrare, för att kuana draga sig ur frestelsen att sluta sig till eiter utseendet så reelt företag. De olägenheter, som fö sakades genom den fullkomliga bristen på kontroll öfver emigrationsväsendet, afbjeiptes tillsvidare genom en provisorisk lörordning af den 6 April 1867, genom hvilken det bestämdes, att den, eom skulle uppträda såsom utvandringsagent, måste förskeffa sig vederbörande lokala poliemyndigheters tillåtelse dertill samt för att erhålla denna ställa borgen för ett belopp, fom kunde bestämmas till mellan 2000 och 7000 speciedaler i förhållande till den brerifna affärens omfång. Med e utvandrare skell Cristianiariaiet ef norske vidare, enligt nämnda förordning, ek kostrskt ef agenten upprättas, inuehå noggrann och detaljerad up satia vilkoren för reson. Hvarje fö i kontraktet om, att den stipulerede frukten lantingen hel och bälten eller till en del Iskall aftjenas med arbete efier ankomsten Itill dea främmande verldsdelen, anses för ogiltig och ådrager sgenten böt Har nägon utvandrare klagomål att anförs, böra de anmälas för de nade tiken ste konsul, som, efier att ha inhe forderliga upplysningar, inbeirättar saken till inrikesdepartemenvtet, hvilken sfgör den och, ifall det blir fråga om böter, hvilka burna åläggas till ett belopp från 20 ill 200 pd., uttager dessa af den utsf emigrant ge ställda borgen. Det är nu omkring 30 år eedan ulvandringen till de nordamerikanska fristaterna 10g sin början från Norge. Rc är 1525 hade några norrmän rest öfver från trakten af Stavanger, hvilka uppgifvas ha tillhört len på den tiden med mindre undsvend I handlad religiös sekt vid ramn Ha Först omkring 10 är sedrure tog e den egentliga emigratioarn sin början och riktade sig, dels öfver ans till Texas, hvarest det ännu finner prletvor af några från Setersåalen i Kristi ; Ildrade nybyggare, dels till Ri of Newyork, dels till trakten owikring FoxRiver i Illinois, hvarest de settlements finnas. Hit och har strömmen seden v början var utvandringen Mott ing först efter 1848 rom den snor mensioner, så att af de 100,000 smig som man approximativt beräknsr i det hela Itogei ha lemnat Norge för sti draga öfver Itill de nordamerikanska fristaterra, 80,000 Tha rest efter nämnda år. I medeltal har Jutvandringen årligen uppgått till 4000 personer; eti enda är 1861. steg den likväl ill I nära 9000, och år 1866 till omkring 15,000, -lett plötsligt stigande, som väckte en upptl märksamhet för utvandringsfrågan i allmänti het, hvilken det är att hoppas skall bidraga , till enställningen af noggrannare undersök; Iningar sf hithörande förhällanden. I afee-J ende på det särskilda året torde den plöls il liga stigningen finva sin förklaring i atslutltandet ef det nordamerikanska kriget, hvil-Iket under en följd ef år bade afskräckt många, som länge hode varit betänkta på att utvandra, och det är knappt någon sanKBALVLhat för att antalat innovarando ar alall SR såg man det) e g si 2 FD a a amn An