UTRIKES. FRANKRIKE. Konflikten mellan franska regeringen och lagstiftande kårens utskott för ara organisationen har nu blifvit bilagd. Såsom bekant är, utgjordes tvistepunkten hufvudsakligen af redaktionen af den artikel ilagförslaget, som bestämmer armåns styrka till 800,000 man, och hvilken utskottet ville förändra sålunda, att armåen fulltalig skulle ut göra nämasde antel. Frågan gällde således ett maximum eller minimum. Det her nu blifvit öfverenskommet, att en artikel skall tilläggas till rTegeringens förslag, hvilren stadgar, att armens kontingent årligen skall bestämmas genom en särskild lag. Det blir således i sjelfva verket l-gstiftande kåren som kommer att hvarje är fastställa den effektiva armens styrka. För denna utgång skall man ha kejsar Napoleons eget initiativ att tacka. Tidningarna Patrie och France berätta, att konungen af Preussen den 17 dennes undertecknade ratifikationen af det i London den 11 dennes afslutna fördraget. Kejsar Napoleon undertecknade det i sin ordning den 18 dennes, och ratifikationshandlingarne lära samma dag ha blifvit utvexlade mellan hofven i Berlin och Paris, och sannolikt skola de öfriga hofvens underskrifter icke låta länge vänta på sig. Kölnische Zeitung säger, att det bekräftar sig, att lord Stanley i en vid sidan af Londonkopferensen löpande underhbancling framställt förelag om ofördröjlig afväpning på fastlandet. På sednare tiden har det engelska kabinettet fortfsrande arbetat i denna riktnivg i Berlin och Paris. 1 sjelfva London inlät man sig icke närmare på frägan, emedan Frankrikes och Preussens fullmäktige förklarade, att de icke voro bemyndigade att behandla densamma. Arbetarne vid örlogsvarfven i Toulon ha, enligt ett telegram från stadens prefekt till inrikesministeren, uppslagit upproriska plakster, hvari de hota att inställa sitt arbete och guillotinera arsenalens tjenstemän. ITALIEN. Konung Vietor Emanuel mottog den 19 iennes en deputation från representantkammaren, som kom att lyckönska honom ianledning af prins Amadei förmälning och tacka honom för afståendet af 4 millioner af civ:listan. Konungen talade härvid om Italiens ställning i Europa; han sade sig med nöje ha emottagit Londonfördraget och uttryckte sin belåtenhet öfver att I:elien deltagit deri. Han trodde dock, att man icke får göra s:g några illusioner, emedan andra förvecklingar eller oförutsedda händelser kunna uppstå. PVi äro lyckliga?, tillade han, ?om vi under lennna fredsperiod kunna reorganisera våra inanser. För att förbättra vår ställning behöfva vi endast mod och ibärdighet.? Den romerska emigrationens centrum? nar, berättas det från Paris, upptagit ett lån på 6,000,000 francs, för att skaffa Garibaldi medel till hans tilltänkta företeg mot Rom. Garibaldi afreste den 15 dennes på aftonen plötsligt från San Fiorano till Fiorens; han ir nu fullkomligt återställd till helsav. I Rom her en mängd häktniogar företogits.