Aftonbladet – 21 maj 1867, sida 3

UTRIHES. FRANKRIKE. Det lagstiftande kårens utskott, som haf att granska förslaget om armåis reorgani sation, har förkastat detsamma med 13 rö ster mot 5. Naturligtvis har detta resulta väckt icke så ringa uppseende i Paris. De berättas, att statsministern förgäfves sök förmå kejsaren att återtaga hela förslaget I Paris kommer ett möte att hållas a: alla sex hufvudrepresentanterna för bankir. firman Rothschild i anledning af den itrå gavarande penningetransaktionen med ko nungariket Italien. I morgon väutas vicekonungen af Egyp ten och i slutet af Juli månad schahen af Persien till Paris. ENGLAND. Hr Fawcett har i underhuset inlemnat en bill om att barn under 13 år i åkerbruksdistrikterna skola vara pligtiga att förvärfva ett visst kunskapsmått. Det finns redan en akt, benämnd Factory act?, hvilken förpligtar barn, som sysselsättas i fabrikerna, att egna en del af sin tid åt skolan. Arbetsgifvarne äro ålagda att, då de använda barn under 14 år, lemna dem vissa timmar för deras undervisning, oberäknadt att det är fabriksegarne förbjudet att låta dem arbeta utöfver ett visst antal timmar. Fawcetts bill innehåller dylika föreskrifter beträffande åkerbruksarbetena, Billen har genomgått första läsningen. Konung Theodors olyckliga fångar, bland hvilka hr Rassam och konsul Cameron befinna sig, ha ännu ej blifvit frigifna, trots allt hvad engelska regeringen gjort för att tillfredsställa kooungenaf Abyssinien. Denne hade funnit sig sårad af, att drottning Vietoria icke persovligen besvarat ett bret från honom; drottningen har dock sedermera skrifvit till honom, och brefvet åtföljdes af skänter. Detta oaktadt har man ännu icke erfarit, att fångarnes öde blifvit mildradt eller att de snart skola erhålla sin frihet. Lord Stanley har på en interpeliation i underhuset i detta ämne af hr Wyld svarat, att han icke visste, om konung Theodor vägrat befria fångarne, emedan han icke erhållit några underrättelser härom, att drottningens bref borde ha framkommit för någon tid sedan, men att fångarne ännu höllos qvar. Jag skref till konungen den 16 April, sade lord Stanley, ?för att för honom uttrycka min ledenad öfver att de höllos så länge fångna och lät honom veta, att e skickade gåfvorna icke skulle aflemnas till honom, om icke fångarne genast frigäfvos.? HOLLAND. Den mellan Belgien och Holland sväfvande tvisten om de af sistnämnda stat vid Scheldestranden företagna jernvägsarbetena är ännu icke afgjord. Man känner likväl nu de utlåtanden, som afgifvits af de preussiska, franska och engelska ingeniörer, hvilkas skiljedom Belgien begärt. De engelska och preussiska utlätandena erkänna, att når gon väsentlig skada icke tillfogats de belgiska sjöfartsintressena genom östra Scheldes och Sloe-armens atdämning samt genom öppnandet af Sydbeveland-kanalen ; det franska utlåtandet utfaller ovilkorligt gynnvsamt för den holländska uppfattningen af saken; under dessa sörhållanden skall sannolikt den belgiska regeringen bli nödsakad att! finna sig i de at Holland vidtagna ätgärderna. . ÖSTERRIKE. Ej blott Wien, utan äfven Prag skall befästas. Man har dock. ännu ej afgiort om det skall ske genom upprättandet af ett befästadt läger i närheten af staden eller byggandet af en gördel af detacherade fästen rundtomkring den. Den sednare planen irog ha ge sjörsta utsigterna 1ör sig att bli antagen. Furst Carlos Auersperg är utnämnd till Svaxident och grefve Kuefstein till viee pre: sident i rikore :8 herrehus, Till samma befattningar i representant äro utsedda, utom Giskra, hvars utnämning till pres.. vi förut omtalat, v. Hopten och polacken Ziemialkowski, bekant som en af de ledande personligheterna under 1848 års händelser i Wien. Denna utnämning framhålles äfven som ett bevis på den totala förändring i åsigter som sedan förlidet är försiggått i regeringskretsarne i Wien. Från Pest skrifves: Förberedelserna till kröningen pådrifvas med all ifver. Redan höjer sig midt på Frans-Josephspla!sen kröningshögen, hvartill de särskilta komitaterna skickat hvar sin tribut sf historisk? jord i kistor om 40 skålpund. Bå skickar staden Gran sin jord från det ställe der enligt sägnen den heliga Stephan skall blifvit född, Zala-komitatet från Frans Deaks födelseort. Ungher komitatet från borgen