Aftonbladet – 21 maj 1867, sida 3

r I kjortlar vore tillräcklig att kläda en hel fa 2 I milj. När man ser en dam komma in ie! I salong, klädd i en sådan drägt med sit ofantliga släp, så är man icke säker på on I det är en menniska eller en komet. ; Här äro vi nu i maskingalleriet. De ;llåter som om man stod midt i en svärm a Jjättebin. Hundratals maskiner surra oci orgelns toner gifva eko mot jernväggarne Om man jemför den franska maskinafdel ningen med den engelska, så tycks den sed nare vara öfverlägsen hvad de stora maski nerna beträffar, men fransmännen ha ställ upp en mängd små inventiösa uppfinningar som göra p omenaden genom deras galle: rier ytterst intressant. Alla maskiner äro i gång, och de fleste utföra sina arbeten. Der är en maskin som plockar sönder gamla tyger, hvilka äro ämnade att beredas till nya. En rad väfstolar visa hur man fabricerar blommiga sidentyger och imitationer af cachemirsjalar. Der är en tryckmaskin i gång, och på en annan håller man som bäst på att tillverka spelkort. Mellan fyra jernpelare löper en stor bur upp och ned, från golf till tak. Det är en maskin att begagnas i stället för trappor i bus. När man kommer trött hem om qvällen, så behöfver man icke anstränga sig för att komma upp till sin vindskupa. Man stiger blott in i buren och ett, tu, tre! är man utanför sin dörr i sjette våningen. Maskinen kan föra upp stora tyngder, och det bör bli en lättnad för våra dalkarlar, som på det viset kunna förse våningarne med ett dussin vedbördor på en gång. Vill ni nu ha ett minne från franska afdelningen, så har ni blott att välja. Rundtomkring oss fabriceras en mängd saker som försäljas på stället. På famma gång kan ni få se en utställning af ett hundratal smånätta parisiskor, som äro sysselsatta vid de olika arbetena. Se här en blomsterfabrik, och der en annan för halmhattar. Här kan ni beställa ett par skor, och innan ni vet ordet af äro de färdiga. Ni kan sjelf se hur det går till, ty maskinerna arbeta inför publiken. Kanske ni tycker bättre om att köpa en filthatt. Kom då åt den här sidan, så får ni se hur ulltapparne kastas in i en ma skin och en stund derefter äro förvandlade till fina grå hattar. Der skulpteras trä, der göras skinnarbeten, der hamrar man metall till skjortknappar, urnycklar etc., der flätar man korgar och der fabricerar man kammar... Nu är det emellertid slut med franska afdelningen inom palatset och vi stå framför Algeriet. Kanske skola vi nästa gång se oss öfver Medelhafvet till Afrika, men ör i dag ber korrespondenten att få rulla hem och hvila sig. Richard.