Aftonbladet – 21 maj 1867, sida 3

aI Unghvar, der ungrarne under Almos först n i nedsatte sig, o. s. v. Oansenliga hus vid tt) de gator kröningståget kommer att passera m I rifvas och uppföras på nytt i elegantare stil. Prakten i kostymer, kavalkader och et I dekorationer kommer att bli utomordentlig, afloch de summor som vår asiatiska pompälh ) skande aristokrati nedlägger på dyrbara va. I pen och hästmunderingar gränsa till det faII bulösa.? IITALIEN. Enligt berättelser från Italien fruktar man It I der för, att Garibaldi inom kort tid tänker , företaga sitt tillämnade tåg till Rom. Den litalienska regeringen skallianledning häraf ha vidtagit vidsträckta försigtighetsmått. al Man känner nu den utväg som Italiens n I nye finansminister ämnar anlita, för att af-I hjelpa skattkammarens förlägenhet. Han inlemnade nemligen den 15 dennes sin finansplan till parlamentet. Kärnpunkten i hans .såväl som i han företrädares förslag är att a I förskottsvis erhälla en summa af 600 millioI ner på den inkomst, som skall erhållas ge1 nom de kyrkliga godsens försäljniog. Med .Jdenna summa ämnar man törst betala de till förmån för kulten intecknade räntorna; återstoden skall läggas såsom utomordentlig skatt på kyrkogodsen i förhållandet af 25 procent af deras kapitalvärde, hvilken skall erläggas genom 8 qvartalsafbetalningar från Iden 1 Januari 1868. Kyrkogodsen beröfvas alla sina egenskaper af oförytterlighet. Hvad som efter afdrag af den utomordentliga skatten återstår af kyrkogodsen skall användas till kyrgliga pensioner och kultusutgifter. IDe genom denna lag föreskrifna operatioInerna kunna öfverlemnas åt ett handelsbolag, åt hvilket ett kommissionsarvode af 3 I procent kan beviljas. Om fördraget med Rothschild berättas, att staten mot kyrko: Igodsens afträdande af nämnde bolag erhål ler 600 millioner, af hvilka 152, som befinna sig i kultusfonder, och 18 millioner för den 3 procents provisionen afräknas, så att bolaget har att utbetala 430 millioner. Utbetalningen af denna summa skall ske på 4 år med 28 millioner i qvartalet. De första betalningarne skola användas till att upphäfva tvångskursen. En vigtig olikhet mellan Scialojas finansplan och den nuvarande är, att den förra lät presterskapet sjelf afyttra sina gods, hvilket skulle betydligt ha ökat inkomsten af aflösningen , hvaremot enligt Ferraras förslag aflösningen är en tvångsför:äljning. POLEN. Den nya administrativa indelning af ko nungariket Polen, som infördes i början af året, säges nu åter skola förändras. De 10 guvernementerna skola minskas med 2 och de 80 kretsarne med 20. RYSSLAND. En nyss utfärdad ukas förklarar för olagliga icke allenast alla hemliga sällskaper, vare sig politiska eller ej, och alla ej lag: ligen auktoriserade föreningar, utan ock Få -— alla församlingar som utan föregående till-. låtelse sammarkomma i hvad ändamål det vara må. Ukasen hotar med stränga straff ledare och medlemmar af sådana sällskap och församlingar, men uppmuntrar till angifvelser. — Den i Posen utkommande tidningen Dziennik Posnanski berättar, att ryska regeringen åter vidtagit en betydelsefull åtgärd i panslavistiskt syfte genom grundande af ett slaviskt läroverk, kalladt Nicolai-gymnasiet. De slaviska barn, eom här upptagas, bli uppfostrade på statens bekostnad under uppsigt af lärare, som åtnjuta regeringens fulla förtroende. Barn under 9 eller öfver 12 år intagas ej. — De slaviska ynvgliovgar, som vilja studera vid ryska universiteter, få af regeringen ett årligt understöd å 250 rubel; de mottagas vid alla ryska högskolor, utom den i Kief — ett undantag, som afser att bevara dem från inflytelse af polackarne, hvilka utgöra det stora flertalet af studenter i Kief. Dessa åtgärders syfte är uppenbart: att nemligen uppfostra blifvande russo-panslavistiska agitatörer i Österrikes och Turkiets slaviska provinser. RUMANIEN. Förtjusningen öfver sakernas nya ordning blef ej långvarig. I synnerhet råder i Moldau ett starkt missnöje. Moldauenserna, hvilka nyss skulle nöjt sig med högsta domstolens förläggande från Bukharest till Jessy, om denna eftergift blifvit gjord i rättan tid, ha nu af ungrarnes exempel tagit mod till sig och fordra ingenting mindre än en fullständig ekilsmessa i finanser och förvaltning mellan de båda furstendömena med bibehållande endast af en personalunion under urst Carl, Ministerpresidenten Bratianu, som genom sin personliga närvaro i Jassy försäfves sökt blifva herre öfver rörelsen, har ! j ÖR AR rn Mr ren rr RAL OÖO4rO krifvit och bedt furst Carl att skynda tilll, Moldau för att genom sin närvaro besvärja stormen. NORD-AMERIKA. Då i höst förberedelserna till det nya oresidentvalet skola taga sin början har rågan om de blifvande kandidaterna redan 7 börjat diskuteras inom pressen. General 3rant, som genom sin stora popularitet har le största utsigterna, är dock ej ett stort intal af det republikanska partiet rätt i smacen. Såsom statsmän, i jolitisk förmåga årant öfverlägsna och mer passande för preidentplatsen, nämnas af detta partis tidninsar högsta domstolens president (förre finans. ninistern) Chase, represntanthusets talman Jolfax, senatens president Wade och krigsninistern Stanton. Bland dessa anses Chase ia de pästa utsigterna, och hans vänner äro edan i fullt arbete för att få honom på kandidatlistan. I sydstaterna fortgår under tiden en yt erst liflig täflan mellan demokraterna och epublikanarne att vinna för sig negrerna, iom för de blifvande stora valen lötsligt rhållit en 2å ofantlig betydelse. DÅ i dessa tater, Tennessee och gränsstaterna oberäknale, de valberättigade negrernes antal utgör 12,000 mot 610,000 hvita valmän, och de p örra på flera ställen, såsom i Syd-Carolina, kicka en större kontingent till valurnan än le hvita, inses lätt att saken väl förtjenar le ansträngningar som göras derför. Jefferson Davis, hvilken, såsom ett telesram berättat, blifvit mot borgen stäld på ri fot, har från Richmond begifvit sig till Newyork för att derifrån fortsätta resan till ret la sti eil rå ut hy åt ka