Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 3

Forhandlinger i det Skandinaviske Selskab i Christiania 1864. (Christiania, 1867. 103 sid. 8:0). Från Kristiania ha vi nyss mottagit Forhandlinger i det Skandinaviske Selskab 18647, en samling som just i nuvarande gonblick fär ökadt intresse i följd af de bittra angrepp, för hvilka sällskapet på sista tiden varit iöremål. Det Skandinaviske Selskab stiftades, som bekant, under sista dansk-tyska kriget. Det var i känslan af det i pröfningens stund otillräckliga i den nordiska enhetskänslans och enhetsbehofvets makt hos folken, gentemot en försagd och rådig regering, och i känslan af den bittra förödmjakelse, som häraf blef följden, man slöt sig tillhopa i ett samfund med uppzift ast arbeta för undanrödjande af hinderliga skiljemurar mellan folken, för stadkommande uf lättare och starkare, audlig och materiel, samfärdsel, för införande af likartade principer i deras medborgerliga lif och verksamhet; på detta sätt kunde man hoppas, att enhetsmedvetaadet efterhand skulle mer och mer klarna och stärkas, så att det till slut oafvisligt fordrade att erhålla ett uttryck i en konstitutionelt-politisk enhet till värn för städse växande gemensamma intressen; de allmänna grundsatserna för en sådan politisk sammanslutning ville man ock under detta förberedande arbete utreda och bereda inträde i folkmedvetandet, så alt detta, när rätta ögonblicket komme, vore moget för de nya formerna. Sällskapets program uftalade otvetydigt, att samtliga de skandinaviska folkens förening vore det stora, slatliga målet; men lika skildt från den norska bygdepolitiken å ena, som från den norsk-skandinaviska fraktion å andra sidan, hvilken uppställer Danmarks inträde i unionen såsom oundgängligt vilkor för hvarje närmande mellan de redan förenade rikena, utgick sällskapet från den åsigten, att allt hvad som kan göras för ett sådant närmande är ett steg på vägen till det slutliga målet, och uppställde således svensk-norska unionens utveckling och bea iyvemålan fög gin iverksamhet, I erkännande af detta syftes giltighet och denna verksamhets nytta torde här i landet alla vara ense, äfven de, hvilka ej vilja veta af nägon utöfver vår halfö utsträckt skandinavism, men som inse att den nufarande svensk-norska unionen ej har ett isådant innehåll eller utgör ett sådant enhetsband, som för de förenade rikenas bästa fordras. Det nu utkomna häftet omfattar sällskapets förhandlingar under första året af dess tillvaro. Främst meddelas sällskapets program och stadger; och derefter följa redogörelser för fyta ordinarie sammaniräden — hvartill första tisdegen i hvarje månad från