Aftonbladet – 18 maj 1867, sida 3

Norske Huldre-Eventyr og Folkesagn, fortalte v Asbjörnsen. 2:n Samling. e Udgave Christianiz 1866. Juletret 1856. Norske Folkeog Börne-Eventyr fortaite af P. Chr. Asbjörnsen. 2:t Oplag. Christiania 1866. Sverze har visserligen icke mycken andel i att dessa arbeten fött hvarsin andra upp: laga. Så simpla saker, sem skildringar ur folkets lif, Folke-Sagn och Börne-Eventyr och slikt anstår naturligtvis icke denna kongl. svenska allmänhet, som är så var att se markiser och hbertiginnor, förnäme och oförnäma typer från Paris, London m. m. på sina teatrar, och ligger så kosmo politiskt djupt inne i den stora romanverl aen. Detta vårt eviga utländskeri har sir narraktiga sida; men det har äfven en all varsam, hvilken förtjenade en grundligare belysning, men hvilken vi här endast kunns antyda. Medan vi så ofta med estetiske transportmedel öfverflyttas till boulevarder na, till de franska ?slotten?, de europeiske salongerna, förflyga oförmärkt våra sympatie; för det folk, den natur; som omgifva Oss. vårt sinne förslöas för det nationelt karak. teristiska, våra sensationer fyllas med främ. madartadt invebäll, vår personlighet me: eller mindre expatrieras. Så eller så är det: andra länder, beter det alltid — och i nio fal aftio är det icke så i andra länder: alla upp gifter med denna ingress har erfarenheter lärt åtminstone oss att a priori misstro — pch. dämed troayi oss blifva riktigt drä pande, som om vi icke hade uågon rättig het att i något fall vara på värt vis, obe roende af Pandra länder?. Man har hos os: någon gång gjort sig lustig öfver att vär norske bröder så mycket hållit på sin na tionalitet; men följden af att desse ?norskt norrmän? varit så norske, att man i Norg hatt mod att gå ned i det nationligas djuj och i det folkliga se en makt, har varit bland annat, en litteraturens geniala upp flygt, en säkerhet i den högre odlingen, er fast mark för de ideella operationerna, son vi kunde afundas, om vi icke hade mer: skäl att glidjas deråt, Asbjörnsens samt hans och Jörgens Moe