Aftonbladet – 9 maj 1867, sida 3

Hr v. Troil höll före att om denna punkt icke antoges, regeringen kanske skulle tveka att fram. lägga något förslag. Hr C. Ifvarsson ansåg hela förslaget så sam. manhängande, att hvad som beslutes i afseende å den ena punkten äfven bör beslutas i afseende å den andra; håde önskat öfningstiden något kortare än förslaget angifver, men lät denna betänklighet fara, då sakkunnige påstått den vara den minsta möjliga. Hr Ola Larsson ville här tillämpa ordspråket enighet ger styrka, och ansåg att om denna punkt antoges, det hela skulle bilda et vacker kedja. r Meijerberg trodde skarpskytteväsendets uppgift hafva varit att utgöra ett uttryck af fosterlandskänslan och ett försök att motarbeta den tilltagande försoffningen samt att bereda väg för nationalbeväpningen. Då nu ett förslag är framställdt, som i tillämpningen kommer att göra skarpskytteföreningarne öfverflödiga, så skola de ä sig sjelfva försvinna, sedan alla blifvit skarpskyttar. frih. Gripenstedt ansåg denna punkt vara en af förslagets vigtigaste och då tal. icke hört någon bestrida den utsträckta öfningens behöflighet, så önskade tal. att punkten måtte antagas. Sannt vore visserligen, att den medförde en ökad tunga, men vill man njuta fördelen af ett fritt samhälle, sä måste man ock underkasta sig något för denna fördel. Hr Hierta afstod från sitt förra yrkande, då det icke vunnit något bifall. Hr Sven Nilsson hade i utskottet blifvit öfvertygad, att den föreslagna öfningstiden vore den minsta möjliga och mindre än 1 andra länder, äfven Norge och Danmark. Ehuru tal. ansåg det af hr C. A. Larsson framställda tillägg temligen obehöfligt, förordade han dock dess antagande. Hr Åke Andereson instämde med hr C. A. Larsson. Med 84 röster mot 79 antogs punkten med meranämnde tillägg. — Öfriga oafgjorda punkter i förslaget biföllos.