Aftonbladet – 9 maj 1867, sida 3

lel Med 84 röster mot 7) antogs punkten mec 2, I meranämnde tillägg. — Öfriga oafgjorda punk 1 ter i förslaget biföllos. tt m— rr h a 1 Potpourri. — a Innehåll: Tunesiska Cafet och Maximilians kejsarrike på verldsexpositionen. — Fredshymnen och expositionsksntaten. — Gounods nya opera på Lyrique. — Två iu systrar i sångens ver.d. — Prinsessan af Wacs och dea nye husläkaren — Ett original och bans förslag till nya gripande sens io-scener. — Ett t n uppträde, som ger anledning till ett ordstäf. Mr d Punch framställer till bezrundande ett pikant förslag. Expositiooen utgör för de parisiska korresponcenterna till den utländska pressen , I det rikaste fäl: för hvarjehanda meddelanIden. Vi läsa t. ex. i en korrespondens till tllndependance bland annat följande: Jag ; vistas helst ute i parken, man är der mera i) fri och jag fioner behag i att studera dess , stugor, mosker, tempel o. s. v. Här till tlhöger ha vi ett slags moskå, det är allde.les torht der inne, en herrei turkisk kostym Istår vid dörren. Torken her i sin hand 1 papper, som han utdelar till de förbi pasI serande. Jag närmar mig, kanske det är någon orientalisk Louis Vewllot som gör propaganda för Koran. Turken lemnar mig artigt ett af sina papper. Det är... gissa I hvad? Ean liten fransk broschyr, med titel: Har ni uppgjort ert skuldregister? Men, för tusan, hvad bar denne Mobameds lärjunge för rättighet att blanda sig i mina affärer I med skräddare, skomakare 9. 8. v.2 — En bland de roligaste orientalismerna på expositionen är det tuntsiska kafet. Fyra kostliga herrar sitta hopkrupna på en estrad Toch tframstöta då och då afskyvärda ljud, Isom skola föreställa sång, under det de I raspa på ett slags mandolin i form af sängvärmare. Till förstärkande ef lokalfärgen läro kafeets garconer — hyggliga gossar som belt tiyligen passade upp på en trettitvåsous-restaurant — utetyrda i röda fezzer vär de bära fram det mest prosaiska öl i verlden. Detta är en mystifikation som kan sägas stå värdigt vid sidan af det mexikanska templet. På långt håll ser nemligen detta tempel ut som om det vore något, men när man kommer nära finner man att det bera är en dekoration af måladt lärtt. Den steckars Maximilian har helt säkert gjort samma ledsamma upptäckt med afseende på det kejsardöme, han hade den oförsigtigheten alt mottegå. Till expositionens märslighe.er höra också täflingarne om kompositioner af expositionskantaten och af fredshymner. Enligt 18pport till vicepresidenten i kejserliga kommissionen för utställningen, statsministern Rouher, ha till kompositionskomiten inlemnats icke mindre än 936 täflipgskompositioner, af af hvilka 630 äro hymner, 222 kantater och 84 etycken på vers, hvilka sednare, såsom ej uppfyllande komitens föreskrifna vilkor, mäst läggas ad acla. Hvad fredshymnen avgår har priset måst delas mellan två för!attare, emedan rösterna utfallit lika för två kandidater under flera företagna omröstningar. En medalj om 500 tres har derför blifvit besluten att tilldelas Francois Coppee och en annan till lika stort beiopp ät Gustave Chouquet. Vi meddela här såsom prof en vers ur begge dessa hymner. Så här lyder en af Coppee: La paix sereine et radieuse Fait resplendir Ior des moissons. La nature est blonde et joyeuse, Le ciel est plein de grands frissons. Hosannah! dans la forge noire Et dans le prå blanc de troupeaux. Salut! 6 reine, 6 mere, Ö gloire Du fort travail, du doux repos! En vers af Chouquet lyder: A Yappel viril de la France, Sous nos drapeaux entrelacs, Entonnons Ihymne despÅrance : Les jours de haine sont passes! Un avenir meilleur se leve, Dåfiant les destins jaloux; Cest au fort de briser son glaive. Dieu le veut! Peuples, suivez-nous! Hvad expositionskantaten beträffar, har komitån beslutit tilldela priset för den, en medalj om 1000 fres, åt Romain Cornut, fi!s. Gounods nya, länge väntade opera i 5 akter, Romeo och Julia, imiterad efter Shakspeare af hrr Jules Barbier och Michel Car:, gafs ändtligen den 27 April på Theåtre Lyrique. Framgången var afgjord och kompositören af Faust skördade en om möjligt ännu större lager än då han ät Göthes skapelse gaf tonernas lif. Det var, säger en tidning, ej någoa omtvistad seger, det var en verklig triumf, och man kan säga, att i det broderskap, som förenar Shakspeare och Göthe genom snillet, äfven Gounod inträdt genom sin utomordentliga förmåga af musikalisk komposition. Sällan har också — det kan man säga oberoende af kompositionens inre värde, talangen hos dem som tolkade musiken, prakten i uppsättningen — ett drametiskt verk af denna betydelse sett dagen under mer gynnsamma auspicier. Alla menniskor trodde ju på kriget och man var öfverlygad om att den latinska och den gernaniska verlden skulle, midt i 19:de seklet, förnya de förbittrade striderna mellan Capuletti och Montecchi och utkämpa en 1a-, sansfull, mördande kamp. Men plötsligt, iksom i den gamle engelska skaldens sorgepel, voro de fiendtliga partierna villiga att alla i hvarandras öppnade iamn, Jlyckligtris dock ej för att tillsammans fälla tårar rid en likbår. ja Alla tidningar äro cus: derom, alt m:twe MiolanCarvalho, Julia, och tenoren Mi. shot, Romeo, möktigt bidragit till operansi. tora framgång genom deras utmärkta spel, )!! langfulla röster och präktiga apparition. Operan säges redan vara öfversatt på itaienska och Acelina Patti ämnar i London jurga Julia, med Mario som Romeo. För n sådan artighet mot landsmännen till samle Will — såsom i dagligt tal Sbakpeare benämnes — skulle säkerligen direkören för italienska operan erhålla sin be-T) öning. — Patti. la diva. reste till London E MH — mm rt nr mr mm NA MIA PA AM jr Fr me N be de