Aftonbladet – 30 april 1867, sida 2

Article Image
Verldsutställningen i Paris. (Från Aftonbladets korrespondent.) VIL Den 20 April. Ryssland är ett ofantligt rike, men vi vilja försöka att genomvandra det på en enda dag, ty på verldsutställningen bar det icke fått platsen uppmätt i förhållande till sin landvidd, utan efter industriens och konstens karta. Konsten är ett barn i Ryssland och ett litet barn till på köpet. Bland dess sjuttio millioner invånare finnes knappast en enda verklig konstnär. Om man går genom deras tafvelgalleri, så ser man ett bevis derpå. Men ett sträfvande till något bättre kan man märka. Ett stort fel hos de ryska målarne äro deras nationella smak för det brokiga och granna. Bland de mest framstående taflorna märka vi slaget vid Pultava. Oaktadt det svenska hjertat känner sig upprördt vid åsynen at de blågula fanorna, som sänkas för Czar Peter, så måste man tillstå att denna tafla har stora förtjenster såväli uppfattning som behandling. En annan tafla föreställer en svensk fregatt, åntrad och tagen af ryssarne. Den gör deremot ett obehagligt intryck, ty den söker att skryta med rysk tapperhet på sjön, som hvarken historien eller nutiden vet af. Industriafdelningen är rik, men gör ett tungt intryck derigenom att en massa saker äro hopade inom en trång ram. Men innan vi tala om något särskildt, så låt oss stanna framför dessa helgonmålningar, som borde fått sin plats i konstafdelningen, ty de äro utförda med större artistskap än de flesta taflorna derinne. Här ser man altarmålningar på träd och målade bokpermar, som äro riktiga mästerverk. Men de äro icke heller utförda af ryssar, utan af införskrifna fransmän och tyskar. Deras guldarbeten har ett framstående rum genom sin dyrbarhet. Också träffar man på vackra ornamenterade saker, men så snart det gäller att återgifva en figur, så misslyekas ryssarne. Här finnas arbeten s, kosta många tusentuls rubler, mer Pr 3 -u Som ingen utna sulle viga köpa annat än som Fr ce, ty dessa klumpiga figurer bära 0 last icke mera artistisk prägel än vanliga svarfvade leksaksdockor. Der stå några utmärkta möbler från kejserliga fabriken Peterhof. De äro beundransvärdt väl arbetade och af god smak. Bredvid står en ofantlig kandelaber af rödspräcklig marmor. Den kan tjena som prof på ryssarnes dyrbara artiklar, ty priset är utsatt till 50,000 riksdaler. Nu komma vi till en vacker utställning af tvål och ljus. Der bredvid hänga en mängd skinnvaror af utmärkt beskaffenhet, men dock icke motsvarande de förväntningar man gjort sig på en utställniog från skinnpelsarnes land. Ett skåp med guldmalm från Ural och uldsand från Siberien gör mycken effekt. ikaså en samling meteorstenar. Hvad dessa sednare beträffar, så förstå vi ej huru de kunna räknas som rysk industri. Detiäratt sträcka sina förstoringsbegär något långt, då man vill lägga okända planeter under sitt välde. Utställningarne af hufvudprodukterna utmärka sig för synnerlig rikedom och smak. Der står en pyramid af hampa och en annan af fårull. Bland utställarne af den sistnämnda artikeln figurerar ett schäferi vid Dnjeper, som ensamt underhålle: 90,000 får. Sädesutställningen i stora galleriet är den vackraste och mest uppmärksammade af alla länders expositioner i den vägen. Också är den anordnad med ovanlig smak och omfattar en sto. rikedom af olika produkter. På långa hyllor exponeras säden i ettslazss orientaliska krukor med glaslock, och ofvanör höja sig kärfvarne likt kolossala blomsterbuketter i målade vaser, Den ryska maskinafdelningen är mindre in den svenska. Der står en vacker ångnaskin från Moskwa. Vi gå närmare för att 10ga betrakta den och se med förvåning att let stora svänghjulet är af trä, men så väll nåladt, att man på några alnars afstånd ycker det vara af jera. Bredvid stå tre! sanguer, igke träkenoner, ty vi knacka på j lem och finna att de åtminstone ha klang f jern. Det är förlåtligt om man blir miss: rogen när man finner jerobjul af trä, hos n nation fom för resten gjort sig känd för ! tt ibland skjuta med träkulor. ; t Nu komma vi till en stor pyramid af ost. ill pi smaka på den, så skall ni känna att

30 april 1867, sida 2

Thumbnail