Aftonbladet – 30 april 1867, sida 2

Article Image
Den 17 dennes gick af stapeln från varfvet il. Mönsterås ett större fartyg, mätande omkring 200 sv. läster, och erhöll namnet Elisabeth samt kommer att tacklas till barkskepp, Fartyget, nyligen försåldt af hr J. L. Rosån till rederi i Hamburg, har blifvit slutfulländadt af skeppsyggmästaren H. P. Carstensen från Oscarsamn. — Fariygsbyggnad. Den 27 April gick af stapeln från hr Rettigs varf i Gefle ettskepp, som tros komma att mäta omkring 450 läster. Det skall föras af kapten C. G. Fernstrand. — Ystads hamn. Arbetet med utvidgningen af Ystads hamn pågår med raskhet, under löjtnant Almqvists ledning. Hamnen skall icke obetydligt utvidgas inåt, åt nordöstra delen. En kaj kommer att anläggas parallelt med stationshuset och framdragas österut, så att fartygen kunna lägga till midt för godsmagasinet. För vattenuppfordringen begagnar man en centrilfugal pump som drages af lokomobil, och ger bortät 250 kannor i minuten. — Hvitbetssocker-fabrik. I Lands Veckoblad läses: Vid det i Torsdags härstädes hållna möte för stiftande af ett sockerfabriks-aktiebolag uti södra Skåne inleddes förhandlingarne dermed, att det vid mötet den 23 sistl. Januari förda protokoll justerades, hvarefter doktor S. W. Moberg från arsebäck uppläste det af komiterade afgifna utlåtande och uppmanade de närvarande att utse en ordförande för dagens förhandlingar. Komiterades utlåtande redogjorde fullständigt för de till läge för en hvitbetssockerfabrik föreslagna olika platsernas fördelar och olägenheter. Till ordförande för dagen utsågs friherre J.C. Toll på Trolleberg som inbjöd till diskussion öfver komiterades utlåtande. Två talare Vitae sig för Augustenburg säsom en lämplig plats för den tillämnade fabriken, men i öfrigt syntes man vara ense om att ett läge närmare Malmö hamn borde väljas. På ordförandens förslag att söka bilda ett bolag och inbjuda till bindande aktieteckning svarades ja, och beslöts att åt en interimsstyrelse lemna detta uppdrag, äfvensom att närmare bestämma platsen för den blifvande fa briken, och stannade man vid att anse Mal såsom den lämpligaste, ju närmare eller beqvä mare för hamnoch jernbanstation dess bättre. Vid Malmö produceras nemligen redan en stor del at den qvantitet sockerbetor, som erfordras för drifvande af er hvitbetssockerfabrik. Vatten kan antagligen erhållas utan stora kostnader. Utförliga jemförande beräkningar voro uppgjorda såväl öfver anläggningssom transportkostnader och kormmunalskatter, om fabriken anlägges vid Augustenburg, på Malmö östra värn, eller inuti staden i närheten af det nuvarande ridhuset. Till ledamöter i interimsstyrelsen zaldes, på ett förslag, som af intendenten Frykholm upplästes, följande hrr: Friherre J. C. Toll, friherre C. A. Gyllenkrok, handlanden J. P. Bager, handlanden Edv. Engeström, fabrikör O. Borg, doktor S. W. Moberg och arrendator G. Warholm. Till slut föredrogs förslag till bolagsordning, hvars hufvudsaligaste punkter äro, att bolaget benämnes Malmö—Lunds Sockerfabriks aktiebolag, att bolaget träder i verksamhet då 300,000 rdr äro tecknade, att första fabriken anlägges i Malmö, att bolaget bör utvidga sig så snart tillgångarne det medgifva eller sockerbetsodlingens utsträckning gör det nödigt, att ansvarigheten är tegränsad, röstskalan vid bolagsstämma är graderad 0. 8. Vv. Mötet var ganska talrikt besökt, bland andra af ombudet för en redskapsfabrikant i Nienburg (svensk till börden), som är villig åtaga sig uppsättningen af fabrikens maskiner och ingå såsom aktieegare för betydligare belopp.

30 april 1867, sida 2

Thumbnail