Aftonbladet – 26 april 1867, sida 3

traktande K. M:ts förslag, men talaren bad att få upplysa honom om att utskottet väl tagit detta förslag i öfvervägande, men icke trott sig kunna för denna riksdag ånyo framlägga ett förslag, som vid förra riksdagen mottogs af en sådan storm af ovilja, och det icke minst inom bondeståndet. Besvor kammaren att icke återremittera äfven denna punkt, ty en sådan återremiss kunde ieke vara annat än ett förklädt afslag, ty väl kunde utskottet på den korta tid som återstår hihna att omarbeta en eller annan punkt, men icke att uppgöra ett helt och hållet nytt förslag. Yrkade bifall med den förut omnämnda redaktionsförändringen. Hr Hörnfeldt ansåg denna punkt stå i oskiljaktigt sammanhang med den 3:e punkten och yrkade derföre återremiss. ; Hr Jobn Ericsson ansåg visserligen. att denna punkt kunde bifallas utan afseende derpå att 3:e punkten blifvit återremitterad, ty organisations-; formen må blifva hvilken som helst, alltid måste vi dock försvara vårt land, och det är omöjligt med den lilla armå vi hafva råd att underhälla, utan alltid måste folket hjelpa till; men då här visat sig en tendens till köpslående om fosterlandets försvar, vore det bäst att genast återremittera denna punkt, för att undvika en obehaglig och för kammaren föga hedrande diskussion. Hr Witts resonnement kunde talaren icke fatta, utan trodde att hr Witt behöfde läsa igenom punkten en gång till. Emot hr Nils Larsson invände talaren att utskottet icke tilltrott sig kunna nu framlägga ett förslag, som med så stor majoritet förkastats såväl af,opinionen som af representationen, och i synnerhet af det stånd för hvilket hr Nils Larsson då hade äran vara talman. (Forts.)