Aftonbladet – 26 april 1867, sida 3

AA CV EV, YE a a NT area Jigenom punkten en gång till. Emot hr Nils Larsson invände talaren att utskottet icke tilltrott sig kunna nu framlägga ett förslag, som med så stor majoritet förkastats såväl af,opinionen som af representationen, och i synnerhet af Idet stånd för hvilket hr Nils Larsson då hade läran vara talman. (Forts.) Dagens plena. Första kammaren. Behandlingen af försvarsutskottets betänkande fortsattes från och med 19 punkten. Utskottet hade der föreslagit beväringsöfnin. garnes utsträckning till 60 dagar, fördelade på 3 Jår dels i hemorten dels på mötesplatserna, m. m. Härom uppstod en ganska vidlyftig öfverläggning, som öppnades af grefve af Ugglas, som anI såg den föreslagna öfningstiden otillräcklig, såväl att inhemta den rent militära skickligheten, som ock för åstadkommande af det innerliga samband mellaa befäl och trupp, som utgör en -Jarmås förnämsta styrka. — För afslag på ungelfär enahanda grunder yttrade sig frih. Bildt, grefve C. G. Mörner, som ansåg all vidare disI kussion öfverflödig efter de af statsrådet Thulstrup i går afton meddelade upplysningar ang. regeringens åtgärder i försvarsfrågan, samt herr fleykenstöld, hvilken icke ville medgifva en fördubblad öfningstid mot den nuvarande, utan kännedom om den ersättning som erbjudes den roterade jorden. För bifall talade hr af Klint, grefve Lagerberg, frih. v. Otter, hrr Lilliehöök och Nisser, hufvudsakligen utgående från medgifvandet att den föreslagna öfningstiden väl icke vore tillräcklig, men dock ett stort steg framåt i jemförelse med den nuvarande, om än mindre äni de retehållare, utan alla Sverges innebyggare. samt hr C. Ekman förordade bifall endast till de två första momenten, men afslag på de sednare. Dessa båda momenter biföllos genom votering tering. Utan votering bifölls 20:de punkten, rör. Gotlands försvar samt den 21:sta punkten, med föratt afgifva utlåtande rör. försvarets förseende med tidsenliga vapen etc., i enlighet med grefve HH. Hamiltons förslag om uteslutande af orden svensk-norsk?. Rörande 22:a punkten, med förslag om en skrifvelse till K. M:t med anhållan om framläggande, visade sig någon olikhet i åsigter, i det hr v. Koch flesta and:a länder; bvarförutom påpekades attl den ökade bördan icke drabbar blott rustoch! Frih. Sprengtporten och Hugo flamilton med 71 röster mot 11, zamt de öfriga utan vo-l. slag att en svensk-porsk komit måtte bildas för om möjligt till den riksdag, som sammanträder är 1869, ) af fullständigt förslag till armåns organisation, yrkade ofvannämnde kursiverade menings uteslutande, hvaremot grefve Henni.g Hamilton ansåg lämpligare att till utskottet återremittera denna punkt, för att få den formulerad i mnärmare öfverensstämmelse med de i utlåtandet beslutade förändringarne. Frih. Sprenvgtporten åter yrkade bifall med den förändring att anhålla om nämnde förslags framläggande om möj ligt till nästkommande riksdag. Genom votering beslöts med 47 röster mot 35 att antaga her v.l. Kochs förslag. Andra kammaren. Vid fortsatt behandling af försvarsutskottets utlåtande, hade kammaren hunnit till 12:te punkten. Utskottet föreslår deri, ?att det ökade befäl, som erfordras för infanteriet, skall anskaffas : dels genom fullständigt befäl på stat för tre bataljoner, dels för fjerde bataljonen genom beväringsoch s. k. halfsoldsbefäl, hvilket sednare äfven skall afgifva den fjerde underotficeraren för de fasta kadrernas kompanier. Emot detta förslag anmärkte fri! jencrants att officerarnes bildning vore lika nödvändig för alla bataljonerna, Med anledning deraflemnade hr von Troil en upplysning, som föranledde den förste tal. att bifalla förslaget. Hr Bjerkander och frih. Koskull önskade återremiss, då det ännu icke blifvit afgjordt om infanteriet skall ökas eller ej. och på samma grunder som förut blifvit derför anförda. Deremot ansågo frih. Liljenerants samt hrr Rosenberg och Hedlund att denna punkt kunde antagas oberoende deraf huruvida infanteriets antal blir ökadt eller ej. Genom anställd votering segrade utskottets förslag med 64 röster mot 61. Sedan hr John Ericsson talat för 13:de punkten bifölls den utan votering. Den föreslår anställande af befäl på half sold, detta befäls tur och befordringsrätt samt pensionering. Både 14:de punkten, innehållande förslag att en del af armåns befäl måtte utbildas bland de beväringsskyldige, och den 15:de, om åtgärder för att jemväl ur manskapets leder få tillgång till befäl, biföllos utan diskussion. Den 16:de punkten, innehållande förslag om indragande till statsverket af militieboställena samt om befälets aflöning kontant, föranledde diskussion, sedan hr A. von Proschwitz mot densamma anfört, bland annat, att innehafvarne af dessa boställen äro så måna om deras skötsel, att större vinst icke skulle kunna erhållas deraf, om de indroges till statsverket och sedan utarrenderades. Såsom försvar för förslaget anförde hrr C. A. Larsson, Sven Nilsson, Rosenberg, v. Troil, Medin och Åke Anders: san, att denna punkt vore den klokaste i helal. förslaget, emedan den skulle kunna medgifva ökandet af befälets antal derigenom att de stora orättvisor, som nu ega rum vil alöningen, då skulle kunna utjemnas. Dessutom anfördes, att militieboställena ej skötas och ej kunna skötas väl nu, då innehafvaren ej vet huru länge han får behålla det. I den 17:de punkten föreslår utskottet, att ändamålsenliga kavalleridepöter skola anordnas i de olika delarne af landet. På yrkande af frih. Liljeneran: a Nilsson och v. Troil återremitteraucs denna punkt, såsom nära sammanhängande med den förut återremitterade 3:dje. Under diskussionen motsatte sig den förstnämnde ett utskottets yttrande, att soldaten måtte få hemtaga sitt fn för att öfva sig i målskjutning, hvilket förslag deremot försvarades af de öfriga talarne samt hr Stendahl. Punkten återremitterades. Den 18:de punkten föreslår vapenöfningar i skolorna samt från skoltidens slut till beväringsåldern på de tider och det sätt K. M:t kan finnal. skäligt bestämma. Hrr Sven Nilsson och Bjerkander önskade, att denna punkt skulle återremitteras. Detta förslag väckte mycket motstånd af hrr v. Troil, flierta, Jöns Pährssen, Maren, O. B. Olsson, Jonas Anderson, Gomeaelius; Medin, C. A. Larsson, fog. Andersson, Anders Jonsson, Leffler och Östman, hvilka anförde, att det vore ett sorgligt slut på diskussionen, om detta förslag också skulle återförvisas till utskottet, då det blott uttalade nödvändigheten för alla medborgare att göra sig värdiga att kunna försvara fosterlandet: att vapenöfningar från barndomen vore det enda vilkoret för möjliggörandet af en folkbeväpning genom att inskränka beväringens långa öfningstid. samt att dessa för skolungdomens fysiska välbefinnande och landets försvar så synnerligen vigtiga öfringar icke skulle kunna på något billigare sätt erhållas. Hr Sven Nilsson fnn sig föranlåten att afstå från sitt yrkan c om återremiss, då det icke vann bifall, hvarefter punkten bifölls utan votering. 19:e punkten, som innehåller bestämmelser om beväringsöfningarnes ordnande, föranledde en vidlyftig öfverläggning, för hvilken vi en annan gång skola lemna en utförlig redogörelse. Resultatet af öfverläggningen blef att punkten återförvisades med 100 röster mot 56, som yrkade bifall. 20:e punkten, angående Gotlands försvar, bifölls utan votering. (Insändt.) Nordcostra st mbanan. ; ; ;