Aftonbladet – 26 april 1867, sida 3

Gårdagens aftonplena. Första kammaren. Föredragningen af försvarsutskottets betänkan: de fortsattes. I nionde punkten hade utskottet föreslagit att hvarje svensk man från fyllda 20 till fyllda 50 år skall deltaga i landets försvar, utan andra undantag än för sjukdom, vanförhet eller andra synnerligen vigtiga skäl. Härom uppstod en långvaring öfverläggning, hvarunder grefve Hennivg Hamilton önskade att redaktionen måtte förändras till från och med äret efter det, då han fyllt 20 år, samt uttalade åtskilliga betänkligheter mot värnepligtens utsträckning till 50 år, hvarför tal. ansåg den böra upphöra vid 40 år. Häruti instämde hr Arrienios, frih. Screogtporten, hvilken dock ville hafva ordet sjukdom utbytt mot sjuklighet, och grefve J. O. Mörner. Grefve OC. G. Mörner yrkade att värnepligten måtte upphöra vid 36 år. För bifall till utskot tets förslag talade hir Klint, v. Koch, frih. Stjerublad, Hugo Hamilton, hr C. Ekman, grefve Ugalas, grefve tagerberg, af hvilka dock flera förordade den af grefve H. Hamilton yr kade redaktionsförändring. — Samtliga momen: ten godkändes såväl hvad tiden angick som öf: riga bestämmelser, dock med iakttagande a nämnde redaktionsförändring. 10:de punkten, angående värnepligtens fullgörande, dels i reserven, dels i beväringen, bev ringstidens bestämmande från fyllda 20 till år, samt landstormens organisation m. m. gaflikaledes anledning till diskussion, i det grefve C. G. Mörner yrkade att ur mom. d) skulle uteslutas stadgandet att landstormen icke må utan riksdagens hörande användas utom de för enade rikenas gränser. Samma mening omfat tades af hr Waern, frih. Tersmeden, hr a! Klint, samt hr CO. Ekman. Grefve Heuning Hamilton ville endast bort: taga orden utan riksdagens hörande? samt fö reslog i ötrigt tilläggande af ett nytt moment f) af innehåll: att värnepligtig, tillhörande krigs reserven, må göra utbyte med värnepligtig, till. hörande landstormens äldre klasser, för de år den förre skulle i reserven qvarstå. Punkten godkändes med iakttagande i dess särskilda momenter af de ändringar, som betingades af beslutet i nionde punkten, utom det fjerde mom., som godkändes 1öfverensstämmelse med grefve Mörners förslag. Det af grefve Hamilton föreslagna moment Syrkastades genom votering med 51 röster mot Utan diskussion godkändes punkterna 11, 12 och 13 angående beväringens öfning, anskaffning af befäl, samt befälets tur och befordringsrätt . m. Mot utskottets framställning i 14:de punkten, alt en del af armens befäl måtte utbildas bland de beväringsskyldige, samt om vilkoren för detta reservbefäls ekolbildning m. m. Grefvarne Bening Hamilton och C. G. Mörner yrkade afslag å denna punkt, såsom i allmänhet stridande mot den likhetsprincip, hvarpå dep allmänna värnepligten är byggd, emedan endast de förmögnares söner, hvilka kunna bekosta en bättre elementarundervisning, skola kunna med stor lätthet vinna officersepåletterna. Punkten bifölls likväl på yrkande af hrr Klint, Ekman, Lagerberg m. fl. Härefter föredrogs 16 punkten, deri tillstyrkts: att alla till aflöning af indelta armens befäl och tjerstemän anslagna boställen och räntor m. m. skola ingå till statsverket, i den mån sådant forfattningsenligt kan ske, samt att nämnda befäl och tjenstemän skola aflönas kontant, hvarjemte lönerna böra qvartalsviz utfalla?; Å denna punkt yrkades återremiss af grefve af Ugglas och frih. Tersmeden, hvilka dels önskade närmare utredning i ärendet dels ock voro af den åsigt, att detsamma borde behandlas i sammanhang med organisationsfrågan i sin helhet. För bifall åter talade grefve C. G Mörner och frih. von Schwerin, hrr fasselrot och Nisser. hvilka tvenne sednare meddelade åtskilliga uppgifter till belysande af den stora missproportion som råder i afseende på boställen inom olika regementen. Punkten hifölls genom votering med 55 röster mot 17, hvilka sednare afgåfvos för återremiss.