Aftonbladet – 18 april 1867, sida 7

-Ji en provisorisk paviljong, som har till mål att några få gånger tjena till hviloställe för den trötta kejserliga familjen. Det är icke utan skäl man så ofta läser: ?De höga personernas dyrbara lif? Och nu lemna vi paviljongen för att söka upp något annat. Men sel! det präktiga gröna tälttaket, som bängde öfver stora inJgången, är i dag borta. Blåsten och regInet ha på en veckas tid rära förstört hela grannlåten, som dock var ämnad att räcka heia sommaren. Det linger något karfakteristiskt i denna. händelse, som visar hur ringa soliditet det ä hela utställningen, för att icke säga tillstäliniogen. Man boppas dock att kunna rep rera ältet och sätta upp det vär vädret bliv sadigt och vackert. ligger den pavilPå andra sidan g jopg man bygger ät aro:ining Victoria. ,Här skulle just vera på plats att anställa jemförelser, men de nogelska hyggnaden är ännu icke inredd. Ser man blott på det yttre, så är det omöjlig t statt uppiäcka något som antyder att husct är ämnpadt åt Englands drottning. Om icke bokstätverna V. R. ed en krona öfver vore inhuggna i tegeltensmurcn, så skulle åskådaren vara öfvertygad om ett ban hads ett stall eller en smedja fromiör sig. Den s.doare tanken har mest skäl för sig, ty höga tegelskorstenar resa sig på flera sidor. Om vi nu gå ett stycke frem på Frankrikes område, så träffa vi på kyrkan, der man exponerar religiöse konstssker. Der kostar det 50 ceniimer i entrå. Man måste vara god katolik, för stt tycka sig ha nöje för sina pennisgar (2). Hvad man för se är några målade fönster och en otalig massa afgudabilder. Man skulle bestämdt få samme iniryck om man trädde in i ett af Indiens afgudatempel och såg dess beläten. Skilusden mellan dessa belgon och bedningarnes gudar ligger blott i att de förra äro förfärdigade med större kopstärdichet. De stackars hedningarne bade inga helgonfabriker. i Här och der ser mas en from kristen korsa sig och böja knä för de långa raderna ar elfenbenskrusifixer. De hafva betalt 50 ceniimer för att komma och läsa sia rad. band på Marsiöltet. Men skulle kuvna tro att kejserliga kommissionen spekulerat på de trogna själarne, men för att icke den skammen måtte kunna läggas till dess månge endra synder, så håller man på med eninskrift, som förklarar att dei är blott en exposition och ingen verklig kyrka. Ni är nu trött och behöiver sitia en stund. Tusentals stolar inbjuca till hvila, såväl i parken som i contralträdgården. Vi såå osa ner här under dct lilla grönskande kastanie-. trädet. Trettio centimer!? ljuder en röst tätt intill os3 och en hand sträcker sig fram mot 0s3 med en talande gest. Mjukaste tjensrel vi få gå ich gretis. Det borde väl icke vå och billigt, att kejserliga kommissionen bested sittplatser åt de arma som digna ar trötthet ; detia kaos, som man kallat verlåsexpositionen. I stället ha de nu för näg a luvpnpa tusen francs gifvit en anvan spekulant rättighet att preja de promenerande för hvar gång de vilja hvila ett ögonblick. Ait man i Cbhamps-Elyssees och ide offentliga trädgördarne byr ut stolar är fullkomligt på sin plå!s; men vär man inom expo sitionslokalen fordrar penningar al den som sälter sig, är det nästan detsamma som om man på en teater fordrade betalåt för sittplatsen af en åskådare som redan betalt sin biljett ill första raden. Åtminstone vore det koramissionens skyldighet alt på förht tillkännagifva att inträdeskoriei icke giller för annat än står och såplatser. Nu, då vi betalt vära stolar, så hoppas vi ha rättigbet att sitta och spräka en stund. Medan vi äro på kapitlet om expositionens obehogligheter, så lat oss nämna ännu några ondra, som skrin bögt uter alt bi ul hjelpta. Först och främst komrmunikaiionerna från Marstältet, som tör närvarande äro uncer all kritik. Jernbenan finnes visserligen, men en stor cel af publiken skulle ha liga längt att gå till silt hem från sta: tionen inre i staden som från expositionslokalen. Några dussin omnibusar hafva blifvit satta i gång med Champ de Mars tili utgångspunkt, men räcka icke till för de tusent.ls menniskor som bestorma stationerna. En droska ksa om qvällen icke fås om man också ville väga upp den med guld. Några ångbåtar äro fär jga att börja sina turer på Seinen, men när de sättas i gång har troligen publiken ökats, och större delen skall då som nu nödgas att vandra till fots. Det är både ynkligt och löjligt att se de stackars menviskorna, som efter en dags vandring i palatset och i parken bli tvungna att sjelfva fortskaffa sig bem till Paris på sina trötta ben och värkande fötter. Detta är likväl en sak som är utan vigt för den som inte är här. Men det kan vara godt alt veta för dem som tänka resa ut, och vilja de följa ett godt räd, så taga de hästar och vagn med sig. Hyrorna stiga med en förfärande hastigbit Studenterna i Quartier latin få irra husvilla, om de icke vilja betala dubbelt och ofta mångdubbelt. I går höllo några hundra studenter en sammankomst, för att rådgöra om bästa sättet att få tak öfver hufvudet under de regniga nätterna. Några väckte förslag om att slå upp ett läger i Luxembourgträdgården. Hvilka mätt och steg som komma att tagas är ännu icke afgjordt. Under tiden kinesa ett dussin kamrater hos hvar och en student, som ännu är nog lycklig att ha en kammare. Stolar, bord, bokhyllor och byrålådor, allt inrättas. till sängar. Studierna ligga neze, och från alla häll ljuda förbannelser öfver expositionen. Skulle någon god vän i Sverge vilja skicka mig ett tjugoferamans tält, så kan han lita på tjugofem landsräns innerliga tacksamhet. ke ens sitta Lagförslaget om en inkomsiskalit har nu genomgått de tre behandlingarne i folketinget och antegils med mindre väsentliga för 2 oe Fal Fal mm Em mm I AA AR HN a ns me v Am