Aftonbladet – 17 april 1867, sida 2

RIKSDAGEN. Andra kammaren. Debatten angående dechargebetänkandet. Grefve Posse, som först fick. ordet, anmärkte att i fråga om gevärstillverkningen vid Husqvarna ett förbiseende egt rum, och att tillverkningen af gevär efter gammal modell fått fortgå alltför länge. Enligt hvad talaren hört, skulle det icke ha varit någon omöjlighet att ha fått det ingångna kontraktet upphäfdt på ganska bil: liga vilkor. Detta förbiseende ansäg talaren emellertid icke vara af beskaffenhet att föranleda någon åtgärd, vare sig efter 106 eller 107 regeringsformen, och var meningen med talarens yttrande derföre ingalunda att framställa något yrkande mot regeringen utan blott en anmär ning emot konstitutionsutskottet för det sätt, hvarpå utskottet behandlat denna fråga, ty utskottet hade bordt lemna riksdagen några upplysningar i denna fråga. Hr Jööos Pährsson uppläste ett skriftligt anförande, alltför vidlyftigt att här intagas. Det innehöll hufvudsakligen, utom upprepande af de anmärkningar, hvilka Han förut särskildt inlemr nat til! konstitutionsutskottet, åtskilliga utgjutelser öfver den alltmera stigande lyxen, öfver slöseriet med statens och den enskildes medel, m. m. Han slutade med, att då han här såg tvi af regeringens ledamöter närvarande (dessa voro exe. De Geer och hr Lagerstråle) ansåg han det öfverflödigt att, såsom han tänkt, föreslå att riksdagen skulle ingå till K. M:t med en skrifvelse. om afhjelpande af alla dessa olägenheter, utan hoppades han nu att K. M:t derförutan skul!le få kännedom om, hvad han trodde vara, riksdagens åsigt. Hr Nils Larsson. Den förste talaren hade nödvändigt velat framställa anmärkningar, och som ingen annan fanns att göra anmärkningar emot, så vände han sig emot konstitutionsutskottet. Trodde dock att utkottet gjort fullkomligt rätt, då det byggt sina uppgifter på en i landtförsvarsdepartementet uppsatt promemoria och icke, såsom grefve Posse, rättat sig efter hörsagor. Den andre talaren hade förebrått utskottet, att det icke låtsat sig förstå hans inlemnade anmärkningsmemorial; men talaren trodde, att hvar och en skulle finna detta förklarligt, då det innehölle ännu värre utgjutelser än hans här upplästa. Undrade för öfrigt, om det vore emot hela svenska folket hr Jöns Pährsson riktade sina anmärkningar om den stigande lyxen och dylikt, ty icke kan väl regeringen reglera detta. Icke Heller är det väl statsrådets fel, om alltför stora anslag beviljas, utan det lär väl ytterst bero på den beviljande, d. v. s. riksdagen. Dessutom hade samme talare sagt, att grundlagens bestämmelser blifvit förbisedda eller öfverträdda, ärmed åsyftande titlsättandet af en bataljonskaretjenst vid Andra gardet. Talaren kunde icke här offentliggöra statsrådsprotokollen, men trodde sig dock kunna påstå, att regeringen just tagit i betraktande 28 :s i regeringsformen föreskrift att vid tillsättande af tjenster hufvudsakligt afseende skall fästas vid skicklighet och förjenst. i Grefve De Ja Gardie. Grefve Posse har anmärkt, att regeringen bordt gå i författning om inställande af all gevärstillverkning, utom i afseende på sådana delar, som kunde komma att användas för hvilken modell som helst, som sedermera blefve antagen. Möjligen hadenågon annans, och troligen äfven konungens rådgifvares skarpsinne räckt till att uttänka denna af hr grefven föreslagna utväg, men anledningen hvarföre denna åtgärd icke vidtagits, var att man förmodade att svaret på en framställning härom skulle blifvit lika med det, som gafs på regeringens framställning om ändring i ett ingånget kontrakt, att nemligen såsom vilkor af Husqvarnas delegare uppställts, att det blef mycket billigare för staten att låta tillverka gevären efter gammal modell och sedan ändra dem. Hr Ola Jönsson erkände, att konstitutionsutskottet har en mycket granlaga ställning, men kunde icke gilla utskottets sätt att gå till väga vid upprättandet af dechargebetänkandet. Visserligen ansåg talaren, sjelf ledamot af konstituionsutskottet, att ingen anledning till anmärkning fanns, men åtskilligt borde dock utskottet ör riksdagen anmält, utan att föreslå någon sök skild åtgärd. Af Jöns Pährssons anmärkningar rade endast två kunnat bli föremål för konstituionsutskottets uppmärksamhet. Den första af lessa rörde föredraganden inom landtförsvarslepartementet. Ätven talaren hade till en tidj rott, att man här låtit ett förbiseende komma till Jast, men trodde nu att man vid en oparisk granskning skulle finna, att man icke hade ågon anledning till tadel. Det enda man kan nmärka, är att icke en fullständig omorganisaionsplan för armen blifvit framlagd för rikslagen; men då nu riksdagen sjelf tagit denna ak om hand, så vore det icke skäl att nu annärka detta Deremot ansåg talaren, att ut