Aftonbladet – 17 april 1867, sida 2

unens åtgärder och aftal med gasbolaget nskilde äro för lång tid betagna möjligeten att erhålla gaslysning från annan än asbolaget och nödgas till detta betala ett fverdrifvet pris, hvaruti ingen ändring är tt hoppas, då ett faktiskt monopolium till olagets förmån blifvit etableradt. Att unjer sådana förhållanden kommunen har kyldighet att bistå den enskilde i bevakanjet af hans rätt mot bolaget, torde vara ika obestridligt, som erfarenhetens vittnesöra om behofrvet för enskilda gasafnämare tt noga bevaka sin rit mot det mäktiga jolaget och svårigheten att på egen hand öra detta. Man borde kunna taga för gifvet, att stadandet i instruktionerna borde i och för sig itgöra en tillräcklig uppmaning för stadsu!lmäktige att i drätselnämnden insätta sålana personer, af hvilka kunde väntas att le med nit och opartiskhet skola kunna fullvöra nämndens åligganden och jiakttoga kommunens rätt samt till hvilka den enskilde kunde med förtroende vinda sig med in klagan eller sinä anmärkninger, då fog ill sådana uppstode. Ahktieegare i gasbolaget borde väl svårligen inväljas i drätselnämnden och direktionsledamöter i gasbolaget samt andra, som till gasbolaget stode i särskilda förhållanden, aldrig ifrägakomma till placering i dennå nämnd. Men så ha icke Stockholms stadsfullmäktige uppfattat saken. De ha i drätselnämnden insatt två ledamöter i gasbolagets direktion och en af bolagets entreprenörer. Om redan detta är anmärkningsvärdt, hvad skall man då säga om drätselnämnden, som i sin tredje afdelning, hvilken har att i första rummet handlägga alla frågor om lyshållning i staden, inväljer just samma direktionsledamöter och entreprenör. Aftredje afdelningens åtta ledamöter äro således två ledamöter i gasbolagets direktion, en samma bolags entreprenör och säväl dessa, som, ifall vi ej misstaga oss, tre andra aktieegare i bolaget. Man må väl vara berättigad fråga hvad nit och intresse skall kunna hos en så sammansatt nämnd påräknas för upprätthållande emot bolaget af stadens rätt? och hvilken nitisk samverkan skall den enskilde kunna vänta för värjandet af sin rätt hos en nämnd, der den öfvervägande pluraliteten har gemensamt intresse med motparten? Vi nämna med flit inga namn, ty det är ej emot de särskilda ledamöterna vi pu hafva några anmärkningar att göra, utan endast mot det, efter vår mening, minst sagdt lättsinniga sätt, hvarpå valen inom stads. fullmäktige och deras fördelningar skett, då man ej ens tillsett att närnderna äro så sammansatta, att de åtminstone måtte eg? enspråk att gå fris för misstanke om brist å god vilja. Men huru kan man vänta sådant, då man i den nämnd, som skall tillse att så väl stadens som enskildes? kontraktsenliga rätt mot gasbolaget varde iakttagen, insätter ledamöter i gasbolagets di rektion. Dessa herrar skola således sjelfvs tillse; att de uppfylla sina skyldigheter, då skola på en gång bevaka gasbholagets in tresse mot dess afnämare, staden och de enskilde och de skola mot bolaget bevake samma afnämares rätt. Med ett ord de skol: våra ombud för båda parterna. En dyli: ställniog plägar ej anses öfverensslömme med måttliga anspråk på granniegenhet uppförande. . Och säkert kan den ej bidrag till vinnande af förtroende eller anseende hvarken för den myndighet, som nödga bland sig räkna ledamöter i en sådan ställ ning, eller för den kommunalrepresentation sompå ett så föga lämpligt sätt fördeler d uppdrag, den har att lemna.