Aftonbladet – 16 april 1867, sida 3

pf CRS ASEA Tj VIBBLE MVA IT eine AST Här har blifvit diskuterad en dithörande fråga, liksom om den gällt en enskild person. Tal. ville deremot hälla sig till regeringen. Då framgår att batterier blifvit byggda, utan att man visste huru de skulle bestyckas. Redan Chapman yttrade på sin tid, att skeppen äro till för kanonernas skull, nu deremot tyckes man vilja påstå att kanonerna äro till för skottgluggarnes skull, hvilket allt vore ganska beklagligt. — Tal. instämde icke i anmärkningarne mot regeringens finansåtgärder. I detta afseende hade den gjort hvad den kunnat. Man ginge alltför långt genom att påstå, det regeringen vore orsak äfven till åtskilliga andra missförhållanden, emedan den eger alltför litet inflytande t. ex. på riksbankens styrelse. — Allt hvad som förekommer i utskottets betänkande var i tal:s tanke-så obetydligt att det icke förtjenade att vidröras; tal. ville endast tillägga, att vi stå i så stor tacksamhetsförbindelse till regeringen att man borde med glädje understödja: henne; måtte den blott icke öfvergifva sig sjelft Frih: Co s ttaab ville-icke öka rökoffren och undrade att utskottet kunnad så kort afspisa:en mängd tilldragelser. Det vore för representationen nödvändigt att veta hvilket system den har att. understödja. Man lofordade regeringens energi, men om systemet i sinå följder visar sig oriktigt, så hade tal. tänkt sig att rättelse kunde vinnas derigenom att representationen och regeringen samspråkade om saken. Han hade föreställt sig att utskottet borde ställa sig på regeringspolitikens ståndpunkt och låta det hela liksom en panorama passera förbi sina ögon. Men utskottet .tycks-alldeles icke-befatta sig med sy. stemet utan endast fästa sig vid enstaka småsar ker utan all betydenhet: -Om en föregående tal. inlemnat anmärkningar rörande de: punkter han framdragit, ansåg tal. att utskottet bort -kunna studera statsrådsprotokollen tillräckligt, för att inpromptu kunna besvara hvarje fråga. Såsom bevis på systemets dålighet, anförde tal: huru mar nyligen icke haft råd att, bevilja mer än 2 millioner till jernvägsbyggnader, men att likväl ingen tänkt på att vi laborera med en, orimlig jernvägsstyrelse, som visst icke behöfs för så obetydliga arbeten. Manhade sagt satt talet om skatternas tillväxt vore endast prat mensingen verklighet. De nya konventionerna om presterskapets aflöning utgjorde dock en ganska betydlig skatteförhöjning för .kommunerna och utgör på mången sådan en ökning af 5 å:600 rdr årligen. Skatternas aflösning sker derför på ett sätt som trycker folket i stället att medföra lättnad. — Försvarsväsendet. är en ären vigtig fråga. Nu hade någon nämnt förhållandet. med batterierna vid Carlskrona, och förhållandet dermed var myeket illa, .men:-om man. finge veta hela sanningen så torde det stå till på samma. sätt på flera håll. — I fråga om anskaffning af nya gevär kunna vi alldeles icke jemföra oss i skyndsamhet med t. ex. framsmännen. — Vi ha begått fel vid anskaffningen af allmänna medel för att framdrifva statsverket; tal. hade visat huru man lätt kunde erhålla 8 milligner. genom att lägga accis på tobak. . Bankoch kreditväsendet fordrar vår uppmärksamhet, . och man fordrar... i detta. afseende. icke. för mycket af : regeringen, då en: komitå varit för ändamålet nedswtt sedan flera år, -utamr att regeringen tycks bry sig deroar:: Vårt kreditväsende befinner sig i ett olyckligt tillstånd. Krediten i bodarne äter upp våra besparingar. Man kastar skulden på privatbankerna, men detta är orätt, ty deras sedlar behöfvas till förlager; men massan deraf är för stor, och det skulle vara bättre för kreditväsendet om en massa vexlar vore ute i stället för massan af sedlar, Med den kännedom af landet och dess ruin:talaren egde, då hvarje hemmansegare i vissa socknar gör konkurs, vore det svårt att visa det lugn: som-fordras för att icke göra några anmärkningar mot regeringen; tvärtom ansåg talaren för sin, skyldighet att tala, på det de personer, som sitta På. tinnarne af templet måtte få veta hur det står till. utan att derför yrka något ansvar. Hr Wern ville icke betrakta dechargebetänkandet såsom någon: svarsadress. Riksdagenhar tillfällen nog ändock attyttra sin mening. Svarsadressen är så vigtig i andra länder, emedan den der lemnar det enda tillfället att granska regeringens åtgärder. Vår regeringsform, är deremot så utbildad att vi skulle förlora på bytet med hvilket annat land som : helst. -Talaren delade igten att regeringen borde uppträda som ledare d riksdagen, men ville dervid foga ett förtydligande. Regeringen borde ega representationens förtroende och derigenom en majoritet, .som den endast kunde vinna genom öfverlägsenhet och talanger, genom förlitande på dess skicklighet, men alldeles icke några bestämda af densamma beroende partiledare, som blindt följde dess vilja och önskan. Hvad salla de många anmärkningarne, angick, som. blifvit af föregående talare framställda, erinrade talaren om gamle kung Göstas ord till de upproriske dalkarlarne: om det regnar, klandren: I mig, och-om solensskiner så klandren I mig!. Talaren. visste. sannerligen icke hvad regeringen skulle göra för afbjelpande af allmänna missförhållanden, som bero på enskilda individer, och var belåten att regeringen icke sökte utöfva något otillbörligt förmynderskap. Talarensdelade äfven den förut uttalade önskan om sammanhållning hos regeringen, dock icke såsom skäl. till någon anmärkning mot de enskilda personerna. Hr Nordström ville göra en erinran angående tullbeskattningsrätten; hvars: grundlagsenliga.beskaffenhet blifvit enligt talarens äsigt i sista tulltaxan förbisedd, i ändamål att få den såsom reservation intagen i protokollet. Frågan om regeringens rätt att upphäfva eller nedsätta af riksdagen beslutna tullsatser: hade vid föregående riksdagar blifvit lifligt diskuterad, -och den öfvervägande meningen hade då synts vara att, med undantag för afslutade traktater, riksdagens beslut skulle bli gällande. Samma anledning finnes nu som förut att fästa uppmärksamheten på denna fråga. Vid: 1866 års riksdag hade crikets ständer i skrifvelse till K. M:t underrättat att de beslutit med -införseltul! belägga bland annat malen spanmål, eller mjöl;-gryn, ost m. m., men i den af regeringen utfärdade tulltaxan befinnas dessa artiklar tullfria, Tal; fästade sig icke vid den möjliga minskningeni-statsinkomster, eller vid frågan :omföreträdet af-skyddstullar eller frihandel, utan endast vid sjelfva principen. I statsrätten äro prejudikater af stor betydelse, och--det är -derföre vaf wigt att de ej strida mot bestämd lag. I England; som icke eger något motsvarande : vår regeringsform, har parlamentet likväl uteslutande rätt att.besluta om höjning, nedsättning eller upphäfvande af skatter. -Denna skattebevillningsrätt är det konstitutionella statsskickets fundamentala hörnsten, förutan hvilken folkrepresentationen måhända nu blott skulle vara ett-historiskt minne. -Enligt. 57 SRB. F. tillkommer. svenska folket allena rättigheten att. sig -beskatta. För regeringens rätt att upphäfva eller nedsätta skatter har man deremot åberopat 89 ;och 60 S R.:;F: Tullbeskattningen skulle nemligen vara ett ekonomiskt ärende, men kan dock, detta medgifvet, omöjligen tillhörar de önskningsmål, hvilka K. M:t afgör efter godtfinnande: och lika litet kan af 60 S:s förbud att-utan riksdagens samtycke förhöja Pallmänna afgifter af hvad beskaftenhet som helst?, hemtas något stöd för regeringens ifrågavarande förmenta rätt, dels emedan det skulle strida mot alla godkända tolkningsreglor att af ett negativum sluta till ett. positivum,: dels emedamn deraf skulle följa regeringens rätt att upphäfva eller nedsätta alla andra allmänna afgifter än tullbevillningen, följaktligen äfven allmänna bevillningens-. Denna: tolkning skulle dessutom strida mot 61 , som förklarar att af riksdagen I beviljade afgifter utgöras till slutet af det år, hvarunder ny bevillning fastställes,, .Häraf följer att stadgandet om. svenska folkets uteslutande beskattningsrätt innefattar ej, blott rättigheten att bevilja, utan ock att bestämma, förändra, upphäfva eller nedsätta skatter, utan attregeringen deri eger vidtaga någon ändring. Tal, slutade med att säga, att han väl kunde inse, att han med detta anförande. komme. att stöta åtskilliga opinioner -och läror för hufvudet; men som han -ej. vore kallad till representant endast för att säga angenäma saker, hade han trott sig härmed endast hafva fullgjort. sin. skyldighet. Grefve. C.G. Mörner besvarade frih. Hamiltons belåtenhet med -borttagandet af tull å mjöl och gryn, med en erinran derom att omalen spanmäl var tullfri, och trodde icke det skulle mycket inverkat. på den fattigare befolkningen om; tullen å mjöl qvarstått. Talaren hade för öfrigt icke yttrat sig om åtgärdens större eller mindre lämplighet, utan endast betraktat saken ur konstitutionel synpunkt, och förundrade sig att utskottet icke gjort anmärkning derpå, efter det myckna talet derom förliden riksdag. Samme talare hade. också velat göra hr grefvens anfö rande misstänkt för att komma från en partichef; talaren visste att det finnes folk som icke kunna förutsätta andra bevekelsegrunder, men trodde sig likväl hafva både understödt och motsatt sig regeringens förslager. Grefve Henning Hamilton hade.i sitt första anförande icke velat ingå på andra ämnen än. dem utskottet vidrört,, men-hade nu framkallats al ett mot honom riktadt yttrande; talaren ville icke söka vederlägga en föregående talares åsigter om det parlamentariska styrelsesättet i allmänhet och huruvida det existerar här eller ej; 2 Jand slilla vara att micoherla bammarane tid