Aftonbladet – 12 april 1867, sida 3

11 hutvudvoteringen uttöllo ob röster för bilall oc -156 för afslag. Då den förseglade sedeln öppn SI des lydde den på bifall, hvadan således utsko ; tets förslag, att majoriteten skall besluta om interpellation får framställas eller ej, bifölls mt 57 röster mot 56. Emot detta beslut reserverat sig flere ledamöter. Dagens plena. Första kammaren. Föredrogs statsutskottets memorial n:r 67, mt I förslag till sammanjemkning eller ke I propositioner i anledning af kamrarnesölika b Islut i frågor rörande anslagen under riksstater I hufvudtitlar. Ufan synnerlig svårighet godkändes punkern I 13:de punkten hade utskottet uppmanat kan maren att fatta beslut rörande den ifrågasatt Iskrifvelsen till K. M:t; med -anhällan off upr T görande och framkiggande för riksdagen af fö slag till fullbordande af befästningsarbetena vi I Carlskrona. Andra kammaren hade godkänt det grefve af Ugglas reservation framställda försla till skrifvelse med anhållan om IPPgöramåt vc framläggande för riksdagen af plan huru ett full godt försvar kunde på minst kostsamma sät ordnas; börande dervid tagas i betraktande huru vida förändring eller förstärkhing al ftedan an lagda verk erfordras. Denna mening understöd des äf grefve af Ugglas, hr Wiern, hr v.Kocl och frih. H. Hamilton: Grefve 0: G. Mörne önskade deremot att orden ?på minst kostsamm: sätt? måtte uteslutas, emedan rikets ständer un der en lång följd af år haft för vana att prut: på alla anslag, och då arbetena sedermera ick blefvo sådana de varit afsedda, vederbörande myndigheter sedermera blifvit utsatta för me eller mindre obefogadt klander. Grefve Hen ping Hamilton åter ansåg i hög grad olämplig att hos K. M:t påpeka nödvändigheten af den slutmenihgen föreslagna undersökning, emedar en sådan helt naturligt måste i första rumme! företagas. Grefve von Platen begagnade tillfälle att upplysa, det de meddelanden talaren, då frå gan sednast förevar, haft att lemna rörande in loppen till Carlskrona, varit i viss mån oriktiga. emedan hr grefvens i ämnet framställda frågo blifvit oriktigt uppfattade. Verkliga resultate vore emellertid, att för närvarande finnas 5 fö! krigsfartyg brukbara inlopp till. Carlskrona, aj hvilka åtminstone 2 icke äro befästade. Talarer erinrade dessutom, att ansvaret för de nu delvis ändamålslösa arbetena icke drabbade ensamt fortifikationschefen, uan till icke ringa del be: rodde på förändrade omständigheter. Då fråga om befästningarne uppstod, bestämde man sig t. ex. för smidda refflade Bessemers-kanoner, hvilka sedermera icke kunde levereras af ekonomiska skäl; sedermera erhöllo fartygen pansar, och gjorde gröfre fästningsartilleri nödigt. Det i grefve af Ugglas reservation framställda skrifvelseförslag godkändes. Vid föredragning af 14 punkten, der kammaren uppmanas att fatta beslut i äfseendeå frågan om anslag till anskaffande af skyddstält, för hvilket ändamål andra kammaren anslagit 80.000 rdr, beslöt kammaren, på yrkande af grefve Henning Hamilton samt ht Berlio, att för anskafenad 1000 skyddstält bevilja en summa af 32,000 rdr. Afven om 25:te punkten, med uppmaning till kammaren att fatta beslut i frågan om afförande från riksstaten af ett der uppfördt reservationsanslag stort 75,600 rdr för aflöning till skogsinstitutet, lägre skogsskolor och öfriga till skogsstaten hörande tjenstemän, uppstod en kort diskussion, hvarunder grefve Ugglas föreslog att för 1868 bevilja ett anslag af 75,000 rdr att ställas till K. M:ts disposition för att användas till aflöning åt ifrågavarande tjenstemän. Detta förslag understöddes af hrr Hos, Almqvist, Faxe m. fl. och blef omsider kammarens beslut. Öfriga punkter blefvo utan diskussion god kända. . Derefter företogs till behandling statsutskottets utlåtande nr 61; i anledning af väckta frågör om anslag till fortsättning af statens jernvägsbyggnader, dels om lån till privata jernvägsanläggningar. —: Första punkten, hvari utskottet afstyrkt föreslagen anhållän Hos K. M:t om bland aimat undersökning af ojäfvige män rörande den trafik, som kan påräknas för hvardera af de ifrågasatta sträckningarne för nordvestra stambanan. Härom uppstod en långvarig öfverläggning, som öppnades af hr tammarhjelm med ett föröordande af hr Weerns reservätioh, hvaruti den af motionären föreslagna indersökning tillstyrkes. I detta yrkande förenade sig hrr W. Cronborg, 6. Ekmen Och Wiern, hvilken; framläde ett särskildt förslag, att de anslagna medlen måtte användas på den för båda linierna gemensamma delen, samt att hos K. M:t anhålla om undersökning rörande den trafik, som kan påräknas å bvardera af de ålternativa lHinierna, i hvilket förslag äfven hr G. Ekman samt öfriga talare, som förut förordat reservationen, förenade sig. För bifall till utskottets hemställan talade grefve Ugglas, hrr. Uggla, Heijkensköld och Lagerstråle. Sedan diskussionen förklarats slutad, begärdes votering, som utföll med 49 röster för hr Werns förslag mot 46 för utskottets. Andra kammaren. Företogs till behandling statsutskottets memorial n:r 67 med svar å återremisser och förslag ill sämmanjemkning eHer voteringspropositioner anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut, rörande anslagen under riksstatens särskilda hufvudtitlar. Utskottets förslag till voteringspropositioner biföllos. I 6:te punkten hade utskottet hemställt, att andra kammaren, som till utskottet återremitterat dess förslag i anledning af den utaf K. M:t iskade förhöjning i anslaget till indelta armens provianteringsstat, skulle, då första kammaren bifallit detta utskottets förslag, i ämnet fatta beslut. Med anledning af denna hemställan uppstod en stunds diskussion, uti, hvilken deltogo rr Ivdebeton, Hedengren, Åke Andersson, Bergström, Björck, Jöns Pährsson, J. Eriesson, Medin och A. v. Proschwitz. Efter votering, som utföll med 83 röster mot 73, blef kammarens beslut bifall till utskottets förra förslag. Derefter företogs till behandling statsutskottets betänkande n:r 61, angående fortsättning afstaens jernvägsbyggnader. Den första punkten, om nordvesta stambanan, föranledde hr Myrtin ut tala för sin, af utskottet afstyrkta. motion om nya undersökningar af Carlstadsoch Norumsiniernas företräden, förordande talaren iett med aktiska upplysningar rikligen försedt längre öredrag den norra eller Norumslinien. I samma yfte yttrade sig, äfvenledes i ett längre anföande, hr Nils Andersson, hvaremot hr Olof Disson förordade -Carlstadslinien. Hr Ottertröm ansåg att om man också kunde ega några ubjektiva skäl att nu önska en förändring, så fore det dock emot förra riksdagens beslut. Hr Sköldberg förordade hr Weerns reservation, som ar afgifven i syfte att få ekonomiska undersökingår anställda öfver de ifrågavarande linierna. Ir L. D. Andersson önskade, att man icke nu kulle pprifva förra riksdagens beslut. Hr tierta sökte vederlägga hrr Myrtins och Nils inderssons uppgifter och beräkningar. De, som. id förra riksdagen förordade den norra sträckingen, påstodo att denna bana vore så noga ll. ndersökt att dess företräde skulle vara alldeles disputabeit, och nu ren man nya underökningar. Hr Anders Jonasson ansåg, avt förra riksdaens beslut icke borde upprifvas, och biföll utkottets förslag. Hr Svensen förordade den i hr Wzerns reseration föreslägna ekönomiska undersökningen, så ycket mer behöflig som den norra sträckninen icke är så noga undersökt som den södra. rkade afslag på utskottets och bifall till hr TREE 2 TROR RE VET AE