Aftonbladet – 12 april 1867, sida 3

tag, och yrkade bifall till hr Weerns reservation, ett yrkande, som biträddes af hrr Chenon och Harald Eriksson. Anders Audersson isstämde med hr Hierta. Hr Witt ansåg saken i och för sig så utredd — ingen annan jemväg fått så stor utredning — att man icke behöfde fatta sitt beslut endast af subjektiva skäl, utan snarare hade allt för stor mängd af faktiska uppgifter, och yrkade bifall till utskottets förslag. Hriled:und förordade den föreslagna undersökningen, emedan tal. ansåg frågan icke vara så utredd, att alla kunde bilda sig en på fakta grundad öfvertygelse. Hr Rosenberg ansåg, att om den norra liniens förkämpar hade väntat sig någon fördel af en undersökning, så borde de hafva föranstaltat en sådan. Talaren yrkade bifall till itskottets förslag, på det man vid nästa riksdag måtte kunna undvika de vigilanser i jernvägsfråsorna, som gjort några föregående riksdagar så sorgligt rygtbara. Hr Ubr tillkännagaf, att ham kom att rösta för hr Wzetns reservation. — Vid anställd votering mellan utskottets förslag och ir Weerns reservation segrade det förra med 95 öster mot 76. Emot detta beslut reserverade sig ir Nils Andersson: Utskottet har i nästa punkt föreslagit, att alla nedel, som vid innevarande riksdag kunna för ernvägsbyggnader afses, uteslutande skola anvisas till fortsättande af arbetena å nordvestra tambanan. Då denria punkt föredrogs, yrkade ir Aug. Andersson att nordvestra stambanan kulle få blott 50 proc. och den norra och östra 5 proc. hvardera af de under nästa statsregleingsperiod för jernvägsarbetena ånslagna medel. Ir Bovin förordade sin motion om anslag af 1 nillion rår till norra stambanan. Sedan grefvå Posse och hr Östmän förordat utskottets förlag, antogs detsamma utan votering. Den derpå öljande punkten, i hvilken utskottet, under förtsättning af bifall till den föregående, ansett att ågot särskildt yttrande icke skulle erfordras öfer flere af enskilde motionärer gjorda framställingar, föranledde hr Harald Eriksson att uteckla de skäl, som föranledt honom att afgifva rotion om Frövi—Falu-banan, för hvilken han ttalade sina välönskningar. Slutligen godkändes den punkt, i hvilken utkottet hemställt, att riksdagen icke måtte lemna ifall till K. M:ts framställning derom, att en amma af 720,000 rår, ätt utgå under innevarane år, skulle anslås till nordvestra stämbanan, å det linien mellan Kristinehamn och Carlstad dan 1870 måtte kunna fullbordas.