Aftonbladet – 10 april 1867, sida 3

yttranden. Skälet hvarför motion om småsed larnes afskaffaffande blifvit afslagen var, att åt gärden icke skulle inneburit någon fördel för rö relsen utan endast en olägenhet för bankerna Utom den för alla gemensamma beskattningen a 1 procent å inkomsten, hade bankerna blifvi ålagda en särskild beskattning för rättigheten at utgifva sedlar, emedan detta betraktats såsom e1 särskild rörelsegren. Denna beskattning är emel lertid myeket ojemn; den kan reformeras och er början är dertill redan gjord, dock icke af den som äro afundsjuka på fänkerna. utan af den som vilja göra dem så solida som möjligt. För frumdade sig nemligen sedelutgifningsrätten på reditiv mot borgen, nu deremot på grundfonds hypoteker. Talaren trodde för sin del att ban ker, som öfver sig ha lagen, snarare äro i för fattning att göra rätt för sig än riksbanken mec lagstiftningen till principaler. Hvad angick yt trandet att hela eällskapet skulle följa efter om en privatbank stupade, så vore det visst en myc ket vacker tanke?, men talaren fattade icke, hvar före bankerna mer än andra skulle vara hmdrade att fortsätta sin verksamhet derför att en yrkes kamrat ginge under. Det vore också ett vacker testimonium, att på 36 år, som privatbanker fun: nits, ingen enda ännu kommit på obestånd. Ej heller hafva de grasserat? här mera än utomlands, (man behöfver i detta fall blott jemnföra med England och Amerika) utan endast drifvit en ordnad och laglig rörelse och blifvit ansedda för gagnande stiftelser. Om man räknade rätt skall man finna att privatbankssedlarne icke vuxit utan minskats, efter som privatbanker uppstått, hvilket talaren med siffror styrkte; och sedelutgifningsrätten vore derföre mindre lönande nu än förr, så att bankerna måste drfiva bankrörelse medelst uppoch utlåning af penningar. Om sedelutgifningsrätten också borttages, hindrar man dermed icke bankerna att existera, utan endast afdelningskontoren, hvilkas undergång åter skulle öka den förlägenhet, som man tillsatt ett särskildt utskott för att minska. Här vore ju för öfrigt fråga om att skaffa staen inkomster genom bevillning, icke att undersräfva privatbankerna. Om man ville åt dem, vore det ridderligare och öppnare att säga detta ent ut, men nägon motion om indragning af selelutgifningsrätten hade icke afhörts. N Sedan slutligen hr Nordström yttrat sig, utan tt referenten lyckades uppfatta: hans ord, för clarades diskussionen slutad. Votering begärdes ch utföll med 68 röster för bifall till utskottets fstyrkande, mot 20 för återremiss. . Öfriga punkter godkändes nästan utan diskusion. Derefter föredrogs barkooch lagutskottets utåtande n:r 1, afstyrkande motioner om ändring f lagens stadgande om ränta, i syftning att göra ensamma fullkomligt fri. Under den långvariga diskussion som med anedning häraf uppstod, talade motionären hr A. hickson samt hrr Gegerfelt, Holmberg och axe, äfvensom hr Wallenberg, för återremiss f de tvenne första punkterna. Hr Hasselvot, grefve E. Sparre, frih. ;chwerin och frih. Sprengtporten förord eremot bifall till utskottets afstyrkande, ansende att hvarje ändring i stadgandena rörande intan skulle under nuvarande förhållanden verka rycket skadligt, framförallt på jordbruket. Efter slutad diskussion begärdes votering, hvarid, utskottets förslag bifölls med 51 röster mot 22. Afven tredje punkten, afstyrkande motion om estämmande af 7 procent såsom högsta lagliga inta för korta papper, bifölls utan diskussion.