Aftonbladet – 8 april 1867, sida 2

Den intressanta debatten i andra kammaren, om Jämpligaste sättet att ordna stalsfinanserna, fortsattes och afslöts i lördags afton. Resultatet af densamma blef för det närvarande en återremiss af statsutskottets framställning i ämnet. Vi lemnå på annat ställe i bladet en någorlunda utförlig redogörelse för debatten, -ifvande vid handen, att ett flertal af de ledamöter, som yttrade sig iämpet, icke ansågo det rädligt att genom upplåning inom landet söka anskaffa det betydliga belopp, som erfordras för betäckande af den brist, som uppstår i riksgäldskontoret under detta och nästföljande är till följd af de förskotter kontoret måst göra till jernvägsbyggnaderna. Flere voro äfven ef den åsigt, att om, för betäckande af denna brist, ett utländskt lån erfordrades, det vore skäl att på samma gång äfven upplåna erforderliga medel till jernvägsbyggnadernas fortsättande med något större kraft än som nu föreslagits af statsutsköttet, då utskottet. vill för år 1868 till nordvestra stambanan anvisa endast 2 millioner rår. Om den summa, som i sådan händelse borde lånas voro meningarne delade, enär åtskilliga talare ansågo ett belopp af 20 millioner lämpligt, deraf ungefär hälften till betäckande af den genom förut beviljade jernvägsanslag uppkomna brist, den andra hälften för ytterligare anslag till jernvägsbyggnader, så att dermed den nordvestra banan kunde fullbordas. Hr Murn ansåg deremot lämpligast, för undvikande afstärdigt åter kommande låneoperationer, att nu med ens upplåna 40 millioner, deraf 10 för att till riksgäldskontoret återbära dess redan lemnade förskotter, och 30 millioner till stambanenätets fullbordande, börande dock medlen, enligt hr Murns förslag, endastindragas i den mån de för arbetena blefve behöfliga. Åtskilliga talare, men synnerligast herr Hierta och von Troil, motsatte sig all utländsk upplåning och ansågo riksgäldskontorets behof kunna utan olägenhet fyllas genom den af statsutskottet föreslagna tillfälliga upplåningen inom landet. Då något beslut icke fattades, är det svårt att afgöra antalet anhängare för de olika meningarne, men så vidt man af debatten kunde sluta till stämningen inom kammaren, syntes oss ett betydligt öfvervägande antalomfatta den meningen att medel till jernvägsbyggnaderne icke böra anskaffas genom förhöjd beskattning, och att; då lån sålunda wåste upptagas, beloppen äro alltför betydliga för att kunna åstadkommas inom landet, utan att deraf skulle uppstå en alltför. stor olägenhet för penvingställningen inom landet och dermed för de inhemska näringarne. Första kammaren genomgick och biföll i lördags afton statsutskottets förslag om bidrag från statsverket till vägoch vattenbyggnadsföretag m. m., med undantag dock ar den punkt, i hvilken utskottet från begärda 120,000 rdr: till 60,000 rdr nedprutar anslaget till myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex nordligaste länen jemte 4 härader af Wermlands län. Efter en temligen vidlyftig debatt stannade kammaren vid det beslut, att 120,000 rdr an visades till understödjande af sådana myrutdikningsoch vattenaftappningsföretag, som företrädesvis afse att minska frostländigheten.4 Då andra kammaren för någon tid sedan behandlade samma ärende bifölls utskottets förslag med 88 röster mot 52, hvilka sistnämnda ville bifalla K. M:ts framställning om 120,000 rdr för de ifråga