Aftonbladet – 30 mars 1867, sida 3

Dagens plena. Första kammaren Till behandling företogs statsutskottets utlå tande n:r 39, angående regleringen af utgifternz under riksstatens sjunde hufvudtitel (civildepar tementet. å Om 3:e punkten, angående uteslutande frår riksstaten af anslaget till skogsinstitutet, upp stod någon diskussion, hvarvid förslaget mötte motstånd hos flere talare, af hvilka grefve C. G. Mörner, frih. Ugglas, frih. Sprengtporten, hr E. W. Almqvist, grefve Henning Hamilton, hr Fåbrseas yrkade dess återremitterande, hvilket också blef kammarens beslut. Likaledes återremitterades på yrkande af hi L. Almqvist den 6:te punkten, med hemställan att öfriga utgifter å hufvudtiteln måtte med oförändrade belopp uppföras. Frågan om uppförande af nytt landshöfdingeresidens i Carlstad och anslag dertill understöddes af hrr Uggla, Ehrenheim, Geijer och Schartau, hvaremot frih. Hugo Hamilton yrkade återremiss, anseende att lokal kunde beredas åt landshöfdingen genom hyra eller inköp af ett trähus till betydligt mindre belopp än som blifvit begärdt för ett nytt palats af sten. Ge nom votering bifölls emellertid utskottets tillstyrkande af 150.000 rdrs anslag, hvaraf tredjedelen under 1868, med 70 röster mot 21. Vid sista punkten, rörande 25,000 rdrs anslag till S:t Barthelemy, yrkade hr Schartau återremiss i syftning att riksdagen mätte till K. M:t ingå med förnyad framställning om åtgärder för koloniens afhändande till annan vänskaplig makt, äfven om detta skulle ske utan någon ersättning. Grefve Manderström upplyste att de fordna rikets ständers framställningar i detta ämne af regeringen livarken blifvit förbisedda eller bortslömda. Men saken erbjuder svårigheter. För egen del fann tal. något motbjudande uti att till salu utbjuda en besittning, som landet egt nära 100 år, utan att hvarken K. M:t eller riket haft någon anledning till missnöje med inmevånarnes förhållande. Kolonien lemnade fordom ett beydligt öfverskott, men huru förhållandet kunde blifva framdeles, ville tal. icke inlåta sig på att afgöra, om sådant än kunde anses möjligt. Regeingen har emeilertid flera gånger varit betänkt på dess öfverlemnande till annan vänskaplig nakt. För 8 å 10 år sedan förekom en sådan inledning, men då man trodde sig veta, det meningen var att använda ön till straffkoloni, kunle anbudet omöjligen antagas. En annan gång var frågan om öns öfverlåtande utan ersättning ill en makt, af hvilken man kunde göra full räkning på en faderlig behandling, men underhandingarne ledde ej heller då till åsyftadt resultat. Svårigheterna förklaras just derigenom, att koonien nu medför en årlig kostnad, och denna itsigt innebär ingenting lockande. — Talaren rodde att t. ex. England, som har så många vesittningar förut, ej skulle vara hågadt att fvertaga ön, ehuru kostnaden vore obetydlig ör nämnde land. Tal. ville ej motsätta sig en y skrifvelse i ämnet till K. M:t, men ansåg den cke gagna till något. Blefve en sådan emellerid beslutad, komme regeringen naturligtvis att öra nya framstäliningar i ämnet, men för framången deraf kunde tal. icke ansvara. — Anslaet beviljades. För utskottets afstyrkande af förslaget om skrifelsen talade frih. Sprengtporten och hr v. Coch, hvilken sednare ansåg att enda sättet att å hederligt sätt afhända sig ön, vore att försöka öra den sjelfständig och neutral under beskydd Me hop andra makter?. — Momentet biölls. . Vidare föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 0, angående regleringen afutgifterna under rikstatens åttonde hufvudtitel (ecklesiastikdeparte1entet). Redan om 1:a punkten, der utskottet afstyrkt .. M:ts proposition om ett anslag af 600 rår till ksarkivet för uppköp af inhemska tryckta ar eten till ersättning för förut aflemnade arkivxemplar, uppstod en stunds diskussion, deruner br v. Möller förordade den kongl. proposi: onen med den ändring, att 600 rdr mätte beiljas för inköp af böcker af olika slag och inehåll, som finnns nödiga för den arkivariska rskningen. För K. M:ts proposition talade frih. De Geer, refve Henning Hamilton och grefve Ugglas. He Weern yrkade bifall till utskottets afstyrande. Äfven hrr Nordström och Fåbreos yttrade g, men referenten förmådde ej uppfatta deras fd. — Med afslag å utskottets hemställan antogs . Mits proposition i ämnet,