Aftonbladet – 30 mars 1867, sida 3

Punkterna 2—6, rörande kleresistaten, biföll jutan diskussion. Deremot utspann sig en långvarig öfverläg ning om punkten 7, rörande anslag för inrätta de af en ny profession i pedagogik vid Upsa universitet. ; I Her Carlsson, Landgren, Waern, Geije Berlin och frih. v. schwerin talade för bifa För afslag yttrade sig hr Casparsson, grefs IC. G. Mörner och hr Arrhenius. Hr Bergstedt hyste åtskilliga betänklighet I mot förslaget, utan att, såvidt referenten kunc uppfatta, göra något bestämdt yrkande. r Bydin önskade att kammaren, med afslz å utskottets förslag, måtte ställa 4500 rdr till F M:ts disposition årligen, för att bereda dem 80: vilja egna sig åt lärarekallet tillfälle att i hemta undervisning i pedagogik. Sedan diskussionen förklarats slutad, begärd votering, då utskottets förslag godkändes med: röster mot 26. Andra kammaren. Fortsattes behandlingen af statsutskottets b tänkande n:r 38, angående sjette hufvudtitel (civildepartementet). 30:e punkten, afstyrkandå bifall till väckta motioner om förhöjdt ansla till tekniska skolan i Borås, bifölls efter någo diskussion. För bifall till utskottets hemställa talade egentligen hr Hierta, hvilken erkände de välmening för Marks härads inbyggare, som dil terat de i detta ämne väckta motioner; men ar såg, att hvad som egentligen för dem behöfde för att kunna följa med sin tid vore icke någo högre teknisk bildning, utan endast bättre ms skiner; och finge de en god maskin, så kund de med den väfva huru konstiga mönster sor helst, lika lätt som släta väfnader. Men talare ansåg ej att det vore statens skyldighet att in köpa verktyg åt fabrikanter; dessutom tviflad talaren att erforderlig afsättning här kund vinnas. I samma syftning yttrade sig hrr Siljeström Hörnfeldt, Arfvidson äfvenson hr Carl Ifvars sen, som ansåg nyttan af denna industris upp muntrande ganska tvifvelaktig, då denna indu stri i vårt land aldrig kunde uthärda täflan met utlandet, utan vore det bäst att, så godt förs som sist, hänvisa invånarne i denna trakt, såvä som i öfriga delar af landet, att egentligen på jordbruket söka sin utkomst. Uti en reservation hade hr Weern tillstyrkt, at en skrifvelse om frågans utredande skulle til KE. M:t afiåtas, och bifall. till denna reservatior yrkades af hir Hessle, Hollander, Indebetou Ablgren, Lönnberg m. fl., som framhöllo vig ten af denna hufvudnäring för Marks härads in byggare, samt hr Hedland, som ansåg att er allmän reform med våra mindre tekniska skolo vore af behofvet påkallad, och syftet med den a hr Wern föreslagna skrifvelsen vore just at göra en början med en sådan reform; dessutom ansåg talaren, att den husslöjd, om hvilken hä vore fråga, vore en för Sverge naturlig näring. och trodde att, om blott det förlamande skyddet borttages,: skulle.denna näring uppblomstra; an förde såsom exempel det lilla Schweiz, som numera i industrielt hänseende täflade med de stör. sta länder. Vid anställd votering bifölls utskottets förslag med 99 röster mot 56. 32:a punkten, deri utskottet hemställt att riksdagen måtte till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, i stället för det af K. M:t begärda anslaget af 7000 rdr, lemna 5000 rdr och derjemte hos K: M:t anhålla öm undersökning, huruvida icke skeppsbyggeri-institutet kunde indragas och den undervisning som der bibringas, i stället meddelas vid någon af rikets navigationsskolor. Diskussionen öfver denna punkt öppnades af hr Ahlgren som ansåg, att skeppsbyggeriet borde på allt sätt understödjas och yrkade derföre biall till K. M:ts proposition, men hade för öfrigt ingenting emot den föreslagna skrifvelsen. Hr Witt ville. ej tala för Carlskrona eller det der befintliga institutet, utan för skeppsgaerivelenskapen. Vid 1862—63 års riksdag hade ständerna beviljat anslag af 2000 rår för undervisning i ångmaskinlära, och derföre hade nya elever från rikets alla punkter kommit för att få undervisning, och de kundeväl icke nu sändas tillbaka, derför att riksdagen -ej längre ville bevilja tillckliga anslag. Med hr Witt instämde hrr v. Troil, Maths Pehrssön m. fl. För bifall till utskottets förslag talade grefve Posse, Jöns Pehrsson m. fl. Vid anställd votering bifölls K. M:ts proposiion med 80 röster mot 67. Af 36:te punkten, angående fortfarande anslag ill styrelsen för allmännavägoch vattenbygg1ader m. m., bifölls litt. a) och b), hvaremot litt. ), deri utskottet till arvode för civilingeniörers ch ingeniörselevers undervisning vid krigshögkolan föreslagit 3000 rdr, hvilken punkt återrenitterades och litt. d) ängående anslag af 3000 dr till stipendier för ingeniörselever, hvilket aflogs. Båda dessa beslut föranleddes hufvudsakigen af frih. Focks anförande. I afseende på den första föreslog denne talare n skrifvelses aflåtande till K. M:t, i. afsigt att ivilingeniörernas undervisning måtte förflyttas rån krigshögskolan till teknologiska institutet. denna mening instämde -hr De Marå. V. talnangen ansåg kammaren icke kunna besluta m flyttning af den ifrågavarande undervisninen, då ingen motion derom blifvit väckt. Hr tjörek ansåg deremot att man skulle låta vid Itskottets utlåtande bero, tilldess frågan om krigslögskolans organisation blifvit slutligen afgjord; ch ansåg dessutom en skrifvelse till K. M:t obevöflig, emedan regeringens uppmärksamhet genom ammarens förhandlingar tl räckligt blifvit väckt å hvad kammaren önskade; hvarefter frih. Fock tertog sitt yrkande om skrifvelsen. I afseende på litt. d) anförde frih. Fock, att n sådan uppmuntran som den föreslagna, utom let att den var alldeles för högt tilltagen; desstom var obehöflig, emedan tillräckligt många aeniörer. funnos att tillgå; hvarefter punkten slogs: I 37:de punkten hade utskottet hemställt om fslag å ett af K. M;t begärdt anslag af 4000 dr till resestipendier för medlemmar af vägoch attenbyggnadskåren, men kammaren biföll K. I:ts proposition. Då 40:de punkten, angående öfriga anslag uner 6:te hufvudtiteln, föredrogs, uppstod en ganka märklig diskussion, för hvilken vi dock icke dag hinna redogöra. Deretter företogs till behandling statsutskottets etänkande n:r 39; angående anslagen under 7:e ufvudtiteln, hvaraf de 6 första punkterna geDERE Då 6:te punkten föredrogs, i hvilken utskottet emställt, att alla öfriga till hufvudtiteln hörande rdinarie anslag måtte utgå med oförändrade bepp, uppträdde hr Jöns Pährsson och yrkade edsättning med 25,000 rdr i anslaget för de kgl. atrarna, emedan han ansåg det obilligt, att ela landet skulle bidraga till deras nöje, som juta af teatrarnes prestationer; hoppandes tal. t detta anslag för framtiden helt och hållet wulle kunna borttagas. Hr Hierta och grefve osse yrkade deremot det nuvarande anslagets behållande, hvilket äfven blef kammarens beut, likväl först efter en omröstning, som utföll ed 89 röster för utskottets och 59 för hr Jöns , sk