Aftonbladet – 29 mars 1867, sida 3

Vid sistl. riksdag beviljades till Waxholms fästning 90,000 rdr för att, enligt uppgjord plan, för en summa af 452,990 rdr 15 öre, försätta den i tidsenligt skick. Vid denna tiksdag har emellertid statsutskottet, med åberopande af den allt allmännare blifna föreställningen om otillräckligheten och otillförlitligheten af det försvar, som genom denna plans bringande till verkställighet skulle åstadkommas, funnit sig föranlåtet att afstyrka allt anslag till denna fästningsbyggnad, men deremot föreslagit att i en skrifvelse hos K. M:t anhålla om en genom sakkunnige och opartiske män företagen undersökning, för utrönande af den föreslagna planens ändamålsenlighet. Statsrådet Thulstrup visade att sedan krigs konsten på sednare tider vunnit en så betydlig utveckling, hade en plan blifvit uppgjord att i alla afseenden förstärka fästningen, — en plan för hvilken tal. närmare redogjorde och sökte ådagalägga, att om den blefve utförd skulle Waxholm icke gerna kunna forceras, ett yttrande som blifvit fäldt af den komitå, hvilken haft sig uppdraget att granska den ifrågavarande planen. Hvad beträffade den ifrågasatta skrifvelsen, så ville tal. på intet vis motsätta sig att all möj lig granskning företoges, utan skulle gerna önska den. Chefen för fortifikationen skulle, enligt hvad tal. hört honom säga, ingenting högre önska än att en grundlig undersökning verkställdes. Hvad de i utskottets utlåtande föreslagna opartiske män? beträffade, så hoppades tal. att deras opartiskhet ej n åtte sträckas ända derhän att de skulle anse sig kunna undvara de sakkunniges upplysningar. Emedan denna granskning när som helst kunde företagas, alldenstand alla ritningar äro färdiga, önskade tal. att den skulle så snart som möjligt sättas i verket. Hr Oiterström yttrade sig i ett långt, af kammarens ledamöter med ringa uppmärksamhet afhördt, föredrag, i hvilket han förordade bifall till K. M:ts proposition, ehuru han med afseende på sina studier och sin praktiska erfarenhet fann sig föranlåten yttra, att han hörde den gamle Romaren ropa i sitt öra: ne sutor ultra crepidam? (Skomakare blif vid din läst!) Hr Ridderstad ansåg att fästningar förlorat mycket af sin fordna betydelse. I det sista tyska kriget förekom icke en enda fästnings-belägring. Tal. skulle derföre icke vilja förorda byggandet af nya. En annan sak vo:e dock, när det blef fråga om att underhålla de gamla, isynnerhet om dessa voro anlagda för att försvara inloppet till vigtiga och betydande platser. Kronstadt utestängde Vestmakterna från Petersburg. Och då Waxholm är Stockholms enda skydd i denna väg, så ville tal. förorda K. M:ts proposition om anslag. Samma yrkande uttalades äfven af hr Hedtand; som, jemte det han fästade uppmärksamheten derpå, att Göteborg vore så utblottadt på försvar att denna stad af en enda kanonbåt skulle kunna påläggas hvilken bhrandskatt som helst, äfven förordade en undersökning af opartiske och sakkunnige män. Hr Björck redogjorde för, huru man förfarit i England vid tillsättande af komiteer för undersökning af planer till. fästningsbyggnader. Man hade till sådana komit6er inkallat sakkunniga personer utan afseende på deras åsigter föröfrigt, ja man hade låtit sig angeläget vara att företrädesvis inkalla sådana sakkunnige, som mest motsatt sig de af vederbörande myndigheter upp gjorda planer. Det kan icke förnekas, att ett stort misstroende råder mov chefen för fortifikationsbyggnaderna. Till följd af ett föregående arbete (tal. kunde