Aftonbladet – 29 mars 1867, sida 3

RIKSDAGEN Gårdagens förmiddagsplenum. Andra kammaren. Diskussionen om anslagen till Carlsborgs oci Waxholms fästningsbyggnader. Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbygg. nad hade K. M:t äskat ett anslag af100,000 rår, hvilken summa utskottet nedsatt till 50,000 rår, samt derjemte föreslagit en skrifvelse till K. M:t för att få utredt huruvida den för denna fästningsbyggnad uppgjorda plan är värd att vidare följas. Diskussionen öppnades af statsrådet Thulstrup, med tillkännagifvande, att Carlsborgs fästning vore afsedd att utgöra en förrådsfästning, derirån armån under krigstid kunde förses med förstärkning af både manskap, vapen, ammunition och materiel. Till försvar af så dyrbara förråd behöfdes byggnader och till deras skydd fästningsbyggnader. I andra länder, der man hade större tillgångar, hade man anlagt flere sådana fästningar; vi borde känna oss belåtna att hafva en så fördelaktig plats som den der Carlsborg är belägen, en plats som, utom sitt centrala läge, älven medför fördelen af lätta kommunikationer. Enligt den för fästningsarbetena uppgjorda plan fordrades ännu 5 mill. rdr för fästningens fullbordande. Tal. öpskade, att det icke mätte dröj länge innan den blefve färdig, emedan byggandet pågått länge nog, eller i 42 år. Huru länge berodde på anslagets storlek. Med ett årligt anslag af 100,000 rår skulle det dröja ännu i 50 ir. Detta vore tydligen en allt för lång tid, men egeringen hade, med afseende på den finansilla ställningen, för denna gång ej velat begära ner. Statsutskottet hade likväl funnit skäl att ned hälften nedsätta den begärda summan; och lå med ett dylikt årligt anslag fästningen icke skulle bli färdig förrän om 100 år, anhöll tal. ut detta förslag icke måtte bifallas. Man påstod, att fästningar vore särdeles dyrvara byggnader och att anslagen till dem aldrig kulle taga slut. Detta eger nog sin riktighet, nen är icke något för våra fästningar egendomigt, utan samma olägenheter har man äfven i itlandet. För att hemta exempel från stater, om med oss äro jemförliga, anförde tal. att man å sednare tider i Baiern byggt Iagolstadts fästing för 50 mill. rår och i Belgien Antwerpens ästning, hvilken kostar 40 mill. rdr, under det julsborg färdig kommer att kosta blott 10 mill. r. : Sedermera redogjorde tal. för fästningens plan ch visade, att det nu vore meningen att fortitta byggandet af hufvudvallen, på det man så nart som möjligt måtte kunna förena de färiga delarne, en åtgärd hvars snara fullbordande väste vara synnerligen önskvärd, emedan den örutan fästningens gagn är intet. Att planen ör ett arbete sådant som detta ofta måste änras ligger i sakens natur, emedan man är skylig följa med de nyare uppfinningarne och sy:emerna. Så hade äfven skett med detta arete. Men emedan den håttills följda planen är ) år gammal, har chefen för fortifikationen rean anhållit om tillsättande af en komit för ppgörande af en ny plan. Det vore derföre lämpligt att genom en skrifvelse söka påskynda a undersökning, hvarföre tal. önskade, att den ;reslagna skrifvelsen till K. Maj:t icke måtte flåtas. Grefve Posse ansåg den allmänna meningen landet hafva uttalat misstro till den hittills ljda planen, hvadan han ansåg statsutskottet aft allt skäl att önska undersökningar om denna lans lämplighet, innan flera medel beviljades 1 som voro nödvändiga för arbetarnes sysselittning. Hr Jonas Andersson höll före, att om menen vore, det den ifrågavarande fästningen wulle utgöra en depöt för dyrbara förråder, så orde man ock se till, huruvida den uppfördes ter sådana grunder, att den kunde uppfylla tta ändamål — ja det kunde förtjena tillses, . n detta ändamål kan vinnas. Tal. hade genom mspråk med officerare på stället kommit till n öfvertygelse, att det icke stod rätt väl tilll ed fästningen. För att få utredt huru härmed . g förhölle, ville tal. förorda den föreslagna rifvelsen och röstade i likhet med hrr Sven2 och Reuterkrona för utskottets förslag. Hr v. Proschvitz föreslog deremot bifall till den : första kammaren antagna summan, 66,000 rdr. ! id anställd votering mellan detta förslag ochl skottets, segrade det sednare med 108 röster: ot 43. Emot detta beslut reserverade sig hr Hedland, m ansåg skrifvelsen obehöflig, grefve De Ial: ardie och hr Åstrand. l L Vid sistl. riksdag beviliades till Waxholms fäst-!)z