Aftonbladet – 28 mars 1867, sida 3

för den tillsatta försvarskomitens åtgöranden samtåatt det betänkande nämnde komitå ernade till riksdagen afgifva innehöll en skrifvelse til K. M:t med förslag i ämnet samt anhållan der jemte, att, derest detta förslag ej till alla dela funnes antagligt, K. M:t måtte närmare låta utreds saken, för att tillse hvilka åtgärder lämpligas borde vidtagas för den militäriska organisationer i denna afskilda del af landet. Riksdagen borde derföre ej nu inlåta sig på att lappa på det got ländska nationalförsvaret. Hr John Ericsson anmärkte, att han i det stadium frågan kommit derigenom, att första kammaren afslagit utskottets hemställan om en skrifvelses aflåtande till K. M:t, ansåg nödigt att på denna angelägenhet fästa regeringens uppmärksamhet, på det att icke saken måtte falla. Då dertill kom, att motionären hade fullt fog för sin framställning, önskade tal. att kammaren måtte bifalla densamma. Försvarskomitens förslag, vore ett önskningsmål, som afsåg att få en fullständig utredning rörande armåorganisationen i sin helhet framlagd vid 1869 års riksdag, men de skäl som för ifrågavarande anslags beviljande blifvit framställda voro så behjertansvärda och vigtiga, att denna angelägenhet ej syntes medgifva något uppskof. Hr Carl Ifvarsson kunde icke förstå, att man ville anslå medel till afiönande af ett befäl, som ej för när varande fanns, och som man icke visste, om det skulle komma att finnas. Hr Hörnteldtförenade sig med dem, som yrkat bifall till utskottets hemställan. Hr Per Nilsson i Espö afstod efter de upplysningar han erhållit från sitt första yrkande samt biträdde motionärens hemställan, som äfven understöddes af hr C. A. Larsson, hvilken sade sig egentligen ha begärt ordet, för att fästa uppmärksamhet på att man med prut och interpellationer tog bort en tid, som vore mera värd än det ifrågavarande anslaget. Hr Björck sökte visa, att afgörande af denna fråga icke var så lätt, som man syntes föreställa ig. År 1859 hade rikets ständer, på förelag af låvarande militärbefälhafvaren på Gotland samt . enlighet med K. M:ts proposition, beviljat anslag till nya löner åt Gotlands nationalbeväring. Den derefter utsedda militärbefälhafvaren hade emellertid ej ansett den i sammanhang härmed eslutna omorganisationen af Gotlands natiohalörsvar fullt tjenlig, utan inkommit med förslag ill en ny lönereglering, hvari varit ifrågasatt inslag till underbefälet för ifrågavarande komvanier, hvilket blifvit af K. M:t lemnadt utan fseende. Frågan hade således varit föremål för venne militärbefälhafvares uppmärksamhet och inderställd K. M:ts pröfning. En enskild moionärs framställning ansåg tal. ej utgöra någon mledning för kammaren att förändra statens orsanisation eller taga initiativet till anslående af ya löner, tilläggande tal., att om man önskade n verkligt konstitutionel i:egering, måste man ckså tillåta den att regera. Tal. ansåg utskotet ha gått så långt det kunde gå, samt afrådde ammaren att öfverskrida utskottets hemställan. Ir Key yrkade att kammaren måtte bevilja det skade anslaget att utgå för 1868. Hr Hessle emställde att detsamma sckulle beviljas såsom eservationsanslag. Hr Staaff kunde ej dela hr jörcks mening, anseende att initiativet i dylika rägor tillkom båda statsmakterna. Om behofet af det nu ifrågasatta anslaget var pgifvet, orde frågan icke undanskjutas endast på den rund, att den ej utgått från regeringen. Efter slutad diskussion begärdes votering, som tföll med 100 röster för bifall till utskottets emställan mot 62, som voro för beviljandet af er äskade anslaget.