Aftonbladet – 28 mars 1867, sida 3

Gårdagens aftonplena. Första kammaren. Kammaren fortsatte den på förmiddagen bör. jade särskilda öfverläggningen, huruvida kamma. ren skulle antaga grefve H. Hamiltons förslag att i ett sammanhang diskutera samtliga punkterna angående befästningsväsendet eller icke, och begagnade sig dervid i rikt mått af tillfället att på förhand genomgå alla de olika punkterna. Bland demsom förordade nämnde förslag vilja vi i främsta rummet nämna grefve JE. Sparre, hvilken i ett särdeles animeradt föredrag yttrade ungefär följande: Frågan reducerar sig egentligen dertill, om representationen bör gifva anslag eller icke. För min del vill jag gifvå mitt bifall dertill, just emedan jag icke vet huru detaljerna skola utföras. Anslaget till flottan ställdes i klump till K. M:ts disposition, emedan representationen icke hade klart för sig hvilka fartygscerter borde anskaffas. Jag frågar er nu, mina herrar, ha ni nu efter så många timmars debatt klart för er hvilka befästningsarbeten böra utföras? Det är för representationen omöjligt att döma i sådana frågor. Om man också skulle kunna uthärda striden om alla de sex punkterna; hur skulle det dock blifva möjligt för en minister att besvara alla inkast och anmärkningar, helst som han skulle göra det i båda kamrarne? Om kamrarne begå misstag, så äro dessa svåra att afhjelpa, och derför är det bättre, i fall för knappa anslag beviljas, att regeringen får dela på hvad som finnes till hvad den finner nödvändigast. Eller skall väl regeringen föras af ett trehundramannaråd, fördeladt två afdelningar, den ena om 125, den andra om 175 ledamöter? Sedan klandras regeringen, och icke nog dermed utan äfven underordnade få sina örfilar. Den enda utvägen synes mig vara att lemna nödiga medel åt regeringen, och saken beror ytterst på det förtroende man för densamma hyser. Mot detaljgranskning lemnar frihetstiden varnande exempel; likväl var då endast sekreta utskottet allsmäktigt, nu vill man deremot att hela representationen skall intaga dess plats. Men vi kunna hemta exempel från en mycket senare fid. Under de sista femtio fredsåren har en sådan detaljgranskning öfvåts, och resultatet deraf är att värt försvarsverk är odugligt. I spetsen för hvarje departement måste derföre stå en man, med vilja och förmåga att drifva sin vilja igenom, och alla andra ?petas undan ända tills man finner någon med tillräcklig kraft att göra sin vilja gällande. Det finnes ett departement, hvartill vi votera anslag i klump, emedan vi hysa tillräckligt förtroende för den minister som förestår detsamma, som en gång afgick, då man ej ville följa hans ider, men kom tillbaka, då hans åsigter åter började göra sig gällande. Om man nu granskar betänkandet, så synes att utskottet begär en undersökning rörande befästningörne vid Waxholm af sakkunnige och opartiske män; vid Carlsborg bör väl ske en undersökning, men der behöfves ingen sakkunskap och rörande Oxdjupet behöfs ingen undersökning alls. Att afsända skrifvelser till K. M:t