Aftonbladet – 21 mars 1867, sida 3

vade i hård strid, beunnos bafva åtskilliga detaljfel, hvilka ej på annat sätt kunde utfinnas, och com alla, vid gednare utförda konstruktioner, blifvit rättade. Då Sverges fjerde och Nurges andra monitor blifvit färdiga, hvarmed ej kan dröja länge, så kunna de förenade rikena mönstra en eskader af 6 monitorer, eller just det högsta antal som amiral Dahlgren hade att tillgå och som han, vid något tillfälle förde i striden mot Charlestons verkligen fruktansvärda skansar, anlagda till stort antal utefter ett trångt farvatten, stängdt på det smaJaste stället genom -ett starkt, tredubbelt pålverk samt ytterligare försvåradt för de anfallande, dels genom utlagda propellernät och undervattensminor; dels genom det stridt löpande tidvattnet, och, der monitorerna ofta hade att, på ett medelafstånd af cirka 1200 alnar, uthärda den samtidiga, koncentrerade elden från omkring 100 kanoner, af hvilka en stor del sköto dels 10, dels 11 tums kulor. -Jemför man nu en sådan eskader af monitorer med den, som 1864 var samlad vid Göteborg och som bestod af det bästa vi då egde, så torde det vara omöjligt att förneka den stora utveckling istridsförmåga och kraft, som svenska flottans materiel, sedan nyssnämnda år erhållit): Och nu ber ins. få yttra några ord till x direkte. I första rummet vill han då försäkra att han inser behofvet, för Sverges försvar, af starka sjöbefästningar, och är öfvertygad om att hvarje tänkande svensk önskar ätt de vi redan ega, vore af fullt tidsenlig beskaffenhet såväl till murar m. m; som bestyckning. Bättet att få dem sådana är emellertid icke att angripa flottan, eller något annat svenskt vapen som, likt den, kan komma under tidsenlig utveckling, utan i stället att vända kritiken mot sig sjelf och derefter uttala hvad som brister. Så har flottan gjort, sedan flere år tillbaka; och dervid ärligt och öppet lagt i dagen både personalensoch materielens tillstånd. Detta har icke varit ett angenämt företag för dem som. deltagit deruti, då det utan öfverdrift kan förliknas vid att sjelf skära i sitt eget kött, men medvetandet att-den, som på samma gång gemensamt är konungens och nationens tjenare, har den dubbla pligten, ätt i första rummet lyda den ena och ärligt tala sanning inför dem båda, har kommit till hjelp der fåfänga, egenkärlek eller andra konsiderationer arbetat emöt, och nu har flottan i detta afseende nått sitt mål och kan, sådan hon är, skärskådas till brister och förtjenster säväl af nationen i dess helhet, som af dess representanter. Så är icke förhållandet med fortifikationen, ty fastän hvarje bildad svensk känner att dess chef och officerare äro kunskapsrika och dugliga personer, hvilka visst icke sakra insigter om-Huru befästningar nu för tiden äro och böra vara inrättade, så hvilar dock öfver dess: verksamhet. ett. slags mystiskt omhölje, inom hvilket allmänheten föreställer sig att, jemte sjelfva fästningsmurandet, ett visst frimureri äfven eger rum. Tillräckligt har nemligen vid olika tillfällen kommit i dagen, att föranleda nationen tro att våra fästningar i allmänhet numera hafva för svaga murar och bestyckning; att vissa på sednäre tider uppförda batterier m.; m. hafva för svåg bepansring, för inskränkt utrymme o. 8. v., samt att andra felaktigheter äfven -förefinnas. — Enda sättet att fö-ändra denna tro, eller rättare misstro, :r derföre att öppet afgifva I fullständiga och oförbehållsamma uppgifter på våra fästningars verkliga tillstånd och behof. Först sedän så skett skall förtroendet återkomma och nationen finnas villig . att gifva de anslag, som befästaingarnes försättande i tidsenligt skick nödvändigt erfordrar: i Då — så varmt uppträdt till fästningars försvar, har ins. ansett honom vara en ?man I af yrket?. Skulle han häruti häiva miss-l tagit: sig, hoppas han om : benäget:. öfverse: )ende, på semma gång han. försäkrar att hvarken kitslighet, yrkesafund eller något ) annat dåligt motiv: ledt hans penna. Carlskrona i Mars 1867. 0. G. 4. ) Antalet fårtyg, som utförde hufvudanfallet mot sjöskansarne vid Chäårleston den 7-April 1863, under amiral Duponts befäl, var nie,l. hvaribland pansarfregatten New-Ironsides?, (hvilken då, såväl som ofta sedermera, i följa af djupgående och svårighet att manövrera . icke kunde komma fienden närmare än 1500 alnar, och föga a i striden, medan in: gen af monitorerna li S pålängre afstånd från fästena Moultrie och Sumter än 1200 och flera ; så nära som 750 alnar), och det förut omnämnda två-tornade .pansarfartyget Keokuk, sarit 7 monitorer. Af dessa fartyg blef; som kändt är, Keokuk, i följd af dess svaga kon-struktion, skjutet i sank men intet af de öf1: riga på något farligt sätt skadadt. Sex af dessa samma monitorer utförde sedermera alla de-anfall; under amiral Dahlgrens befäl, som här blifvit omnämnda och befunnos vid krigets slut, efter ytterligare utförda strider, ännu 1 tjenstbart skick. Huru mycket af dem hårda medfart, som dessa monitorer utstått, skulle den svensknorska eskadern af 1864 väl kunnat uthärda? Läsaren torde sjelf kunna döma. Causerier från Paris. Ivnehåll: Den värnlösa barndomens fristad. — Den eminösa luckan. — En förmyndare med 20,000 mynd: lingar. -— Den lille amputerade — Ett gammalt bitte