Aftonbladet – 21 mars 1867, sida 3

Article Image
AR MA Ba KRETS GSARTETESS BSABSLTeg ÖMSE et (mera. blifvit förkastad, och uppgiften attett skott gått genom däcket och bottnen på Keokuk, måtte äfven vara ett misstag, ty pi den: korta distansen af :8-å 900 alnar, som var Keokuks afstånd från fort Moultrie, skulle sådant icke kunnat ske annat än gevom bombkast, och Hade ex mörsarbomb verkligen träffat på uppgifea sätt, så bade den öppnat ett så stort hål i fartygets botten att-det ieke kunnat undgå att -sjunkä på stället, inom några få minuters förlopp; och icke kunnat hållas flott från kl. 4 t., 30! -e. m., då det fördes, ur striden, till. följande dag kl. T:t. 30!f. m., då det sjönk. Fariygschefens, Commander Rhinds, rapfo innehåller icke heller ett ord om något ombkast, eller annat skott, som gått genom däcket och bottnen, utan uppgifver eödasi, i sådant hänseende; att Kobek behöll sin plats i linien omkring 30 minuter, livar: under den träffades af 90 skott i skrof och torn, och att 19 af dessa skott genomträngt sidan i, och strax under, vattenlinien. Dessa 19 grundskott äro också fullt tillräckliga att förklara fartygets ;sjunkning: Emellertid yttrar —, som är öfvertygad om det ifrågavarand : skottets tillvaro, att det visar den stora nyttan åf att vid sjö: Pfästens bestyckning äfven använda ett betydligt antal. mörsare, enär bepansrade fartygs däck icke uthärda: ett bombkast;som; efter att hafva geromträngt detsamma; antingen kad genomborre fartygets bötten ?Och sänka det, eller åtminstone åstadkomna ?Btor förödelse inombords?, — hvilket föranleder ins.-att f.ste uppmärksamheten derpå att det icke blott är bepansrade fartygs däck som icke uthärda bombkäast, utan att förhållandet är detsamma med alla andra slags krigsfartyg, hvilka ännu hafva, och alltid hafva haft, långt svagare däck än pansarfartygen. Idr, att vid sjöfartens bestyckning äfven använda ett betydligt antal mörsare, är måhända för öfrigt riktig, men möt densamma kan: dock med skäl invändas, att i följd af vertikaleldens: beskaffenhet, samt fartygs förmåga af rörlighet och deras: däcks jemförelsevis obetydliga ytor, träffsäkerheten hos dessa mörsare måste blifva lika med mnall, och den skada de kunna åstadkomma således helt: och hållet beroende: af slump, så vida deras antal ej är så stört att någonting liknande ett bombregn kan: åstadkommas. Fullgoda, tidsenliga kanoner torde derföre till slut, såsom hittills, i följd af deras raserande kulbanor, -befinnas vara ett sjöfästes bästa bestyckning mot fartyg. Sedan — omnämnt öfriga skador, som monitorerna ledo vid ofvannämnde anfall, säger han att den omedelbara verkan af anfallets oväntade utgång blef den, att amiral Dahlgten, som aflöste Dupont i befälet, derefter ingenting vågade företaga mot Pskansarne med sin pansareskader?.; Denna uppgift är fullkomligt oriktig. Amiral Dablgren mottog befälet öfver blockadeskadern utanför Charleston dem 6 Juli. Från denna dag till den 8 nästföljande September, d. v. s. under loppet af 2 månader, föreföllo följande strider mellan movitorerna under hans befäl och de fiendtliga skansarne, nemligen: Juli 10 anfall af 4 monitorer. 18 5 monit. och 1 pans.-fregatt. MR 1 monit. 2 5 monit. och 1 pans.-freg. 28 2 monit. 30 2 monit. och 1 pans.-freg. Aug: oo 6 monit. AGN. 1 monit. 4 2 monit. 7 6 monit. och 1 pans.-freg. 18 2 monit. och 1 pans.-freg. 2 1 monit. och 1 pans.-freg. 2 1 monit. och 1 pans.-freg. 23 5 monit. Sept. 1 ? 6 monit. ? 5 o o 2 monit. eå 6 6 monit. och 1 pans.-freg. w 7 o7 6 monit. och 1 pans.-freg. 6 monit.-och 1 pans.-freg. Antalet skarpa skott som monitorerna sköto och antalet träffar som de erhöllo under dessa strider, äro som följer: Antal. skarpa skott. Hvarje, af 7 mon., sköt i medelt. 173 st. 15-t. skott. i R 239 st. 11-t. d:o. Weehawken......... sköt ensam 246 st. 15-t. d:o. hr w 633 st. 11-t. d:o: Antal träffar. Hvatrje, af 7 monitorer, träffades i medeltal af 142 skott. i Med kännedora af ofvan enförda fakta är det omöjligt att instämma med— deruti, att amiral Dahlgrens pavosareskader ingenting företog mot sjöskansarne vid Charleston. Amiral Dahlgren säger i sin officiella rapport om dessa strider, bland annat: Under en del af tiden kunde jag, till Pallmänna anfall, icke disponera mer än Pmonitorer, och vid intet tillf lie hade jag Pmer än 8ex. Följderna af monitorernas myckna och Pfortsatta eldgifning, och af den häftiga bePskjutning, för hvilken de, under denna dePras trägna två månaders tjenstgöring, vaPrit utsatta måste naturligtvis blifva ganska Pmenliga för dem i längden, helst alla såPdana reparationer, som möjligen kunde undPvaras, blefvo uppskjutna till dess allt var: Pöfver. Att reparationsarbetena sålunda, då I de slutligen företogos, blefvo af vidsträckPtare beskaffenhet är icke underligt, utanPsnarare må det förvåna att monitorerna, Pefter att under så lång tid hafva varit utPsatta för så hård behandling, kunde repal: Preras alls. Däck voro upprispade, sidoPpansar bräckta, öfra delar af styrhus krossade och kanoner förslitna, men i intet Penda fall firefanns någon så svår skada att den rubbat sjelfva fartygets styrka, eller Pinverkat på dess säkerhet. Den beskjutning som monitorerna u!stått Pär utan motstycke. Monatauk träffades 2141 och Weehawken 187 gånger, den sednare nästan uteslutande af 10 tums kulor, omt hvilkas verkan man svårligen kan göra sig föreställning uten att hafva erfarit den. Hvar och en som står nära det ställe som iräffas kastas omkull af blotta luftskakningen. Hvilka fartyg hafva väl någonsin tillförne genomgått sådana prof?? I detta amiral Dahlgrens omdöme om Charlestonseskaderns monitorer torde läsaren instämma, och gör han det, så bör det äfven vara honom kärt att veta at våra svenska

21 mars 1867, sida 3

Thumbnail