Aftonbladet – 14 mars 1867, sida 3

och punschen, knäckebrödet och rökta laxen: I den svenska restaurationen kommer att finnas allt detta, och till och med hafregrynsgröt öch lingons Det finns kanske många som tro, att icke denna nnderrättelse har något lockande med sig. Tillåt oss då omtala ett sorgligt bevis på knäckebrödets vigt och värde. En landsman kom för n gon tid sedan till Paris, för att under några månader njuta af lifvet på boulevarderna. Under några timmar log sllt emot hotom; men då ån vid fru kosten örnöjligt kunde få ett stycke bårdt bröd, så blef han melankolisk. Till middagen begärde han bränvin, men fick konjak, och då han efter kaffet skulle dricka sig ett glas puhsch, så satte man fram åt bonom en vätska, som smakade allt avnat än punsch. Vår landsman reste sig, med förtviflan målad i sitt ansigte, och utropade: ?Nej, här står inte f-n ut!? — Morgonen derpå återvände han hem till sitt land igen...... Förstår ni nu vigten af underrättelsen? Framåt!... Ryssland har alltid varit betraktadt som en farlig granne, öch om dess industrialster stå i förhållande till den ytterst rika och präktiga inredningen af deras område, eå blir den moskovitiska afdelningen en af expositionspälatsets mest lysande, och följaktligen äfven en af de farligaste att ha till granne. Deras facad består af en rad pelare af skulpteradt trä, och hvarje pelare prydes af den fläkta örnen. Skåp och ställningar — också med vackra utskärningar — äro riktiga mästerverk, och skulle förtjena sin plats som expositionsartiklar. Italien har hittills nöjt sig med att måla sina väggar röda. Kyrkostaten deremot har byggt upp en lång rad triumfbågar, under hvilka dees produkter skola uppställas. Midt emot Kyrkostaten ligger Donaufurstendömenas område, prydt med bågar och kolonner i en främmande stil. Vi vända oss till målaren och fråga: ?Hvad är detta för slags stil?? — Målaren småler och svarar: Turkisk, spansk, romersk, grekisk och morisk — allt efter behag.? Turkiet har byggt upp luftiga hvalfbågar, målade som rödoch hvit-spräcklig marmor. Kina och Japan dekorera i en slags orslingstil, och Marocso förgyller nästan elt och bället sina moriska pelargåvgar. Nordamerikas salonger äro nyss påbörjade och på Sydamerikas område :tå blott en hop packlårar. Mellan Indiens kryddluktande fastager tränga vi oss fram till Englands plats, som, näst Frankrikes, är den största. kEngelsmännen tyckes — åtminstohe till nägon del — vilja frångå den allmänna principen med mellanväggar. Hos dem skulle man då få tillfälle att andas fritt. I deras afdelning arbetas energiskt, och uppsigten handhafves af ett halft dussin engelska militärer i sina röda uniformer. Skåp och utställningsbord ha kommit fullt färdiga till Paris, och man skall helt snart bö ja med uppackningen af artiklarne. u ha vi gjort ronden och stå vid stora utgången igen; men, i siället att gå ut i parken, vända vi oss åt sidan och gå för att som hastigast kasta en blick på trädgården, som upptar palatsets centrum. Ännu synas inga blommor eller grönskande träd, men sådant anskaffas i Paris på ett par degar. De fyra vattenkonsterna med sina cisterner äro färdiga, och män häller på med att ordna rabatterna. Under markisen vid trädgårdens sidor skola alla konstarbeten i skulptur exponeras, och, om man får tro ryktet, så tänker man sätta kronan å verket genom att exponera kronjuvelerna i midten af trädgården. För det ändamålet inrättas en kiosk af jern och glas, som kan sänkas ned under jorden om nätterna. Från första början var man betänkt på att förse hela trädgården med ett ofantligt tälttak ; men man har nu afstått derifrån, derför att det ekulle bli för dyrt. Liksså har man afstått från planen att spänna ett tälttak från ingången till parken fram till palatset. De rika, gröna draperierna, med de gyllne bien och de hän: oande guldtofsarne, hvarom vi för en tid sedan talade, komma således aldrig att synas i verkligheten — och det är skada, ty det lofvace att blifva vackert. Richard.