Aftonbladet – 14 mars 1867, sida 3

Causerier från Paris. Innehåll: Besök i det inre af expositionspalatset. — Myrstack af bilnsmän. — Exposition af de särskild ländernas arbetare — Den franska sparsambeten — — Jätten bland verldens krogar. — Holländska, bel giska och preussiska afdelningarae. — Nordtyska ar tillsripjeser. — Dassk dekorering å la Tivoli och svensk dito å la trädgårdsstaket. — Uppmärksamhetei fångad med norska nät. — Ornässtogan och Thele marksbyggniog — Svensk restauration med knäcke bröd och bränvin, haregrynsgröt och lingon. — Ryss land äfves här en farlig granne. — Kyrkostatens triumf bågar. — Kron-juvelerna Den 7 Mars. Nu är stonden inne att göra ett hesök expositiopspalatset. Vi hafva hittills blot vandrat omkring i parken och beskådat dette virrvarr af slott och hyddor, kyrkor och tea trar, fyrbåkar och maskinskorstenar, e yp tiska tempel och indianska wigwams, som vid verldsutställningen representerar det loc kande elementet. Det kan således vara tic att tränga in till kärnan, de stora galleriernr som skola sluta den verkliga expositionen sin famn. Rundtomkring den stora byggnaden löpt jernvägsskenor och tågen komma från all väderstreck för att aflemna sina dyrbara ladd ningar. Kistor och lådor, tunnor och bala ligga uppstaplade öfverallt. Aldrig har mar sett kollys af mera fantasticka former. De draga några arbetare ett väl ombonadtlejor på en körra, der rulla några andra en packe som liknar en bomullsbal, men som enlig påskriften innehåller en marmorstaty. Er skara blusmän släpar på ett lokomotiv, och ett stycke derifrån hålla ett par emballerade jättekanoner sitt inträde genom porten. Det hela har en påfallande likhet medc några tusentals myror, som släpa till stac ken. Om icke en rår komma straxt fler: kamrater till hjelp, och så går det framå under tystnad, icke som hemma hos oss un der skrik och skrål. Vi träda genom stora porten in i palatset Sedan någon tid har det blifvit förvandlad: till en labyrint. Gallerierna (utom maskin galleriet) hafva genom höga mellanväggai blifvit indelade 1 en otalig mängd större och mindre srlonger, mellan hvilka löpa gato; och gångar i alla riktningar. Beklagans värda blifva i sanning de besökande, son under en Jaulidagshetta skola vandra om kring i dessa rum, der man tycks ha gjor allt för att hindra luftvexlingen. Den som första gången kommer in i la byrinten förvillar sig snart, men lyckligtvis har man uppfunnit flera Ariadneträdar, som åter leda vandraren på rätta vägen. Enin geniör har tagit patent på en slugs kompass, efter hvisken man ken styra råtta kosan. och dessutom målas i gångarne vägvisare i form af fyra pilar, som peka åt de fyra huf. vudingårgarne: Paris, Seinen, Greneile och Militärskolan. Expöosiusnen kan anges som börjad, ty