Aftonbladet – 14 mars 1867, sida 3

Den gamla hertiginnan af Augustenborg Ifödd grefvinna Danneskjold—Samsö, aflec förl. måndag på slottet Primekenau i Bchle åsien. Peter von Cornelius begafning egde rum förl. lördag i Berlin. Öfver den mellar kandelabrar och lagerträd på en hög kata. I falk uppställda kistan såg man i Jikrummef (hans atelier) mästarens sednaste skapelse: Andans utgjutelse öfver apostlar Ine?, som han först förliden höst fulländade, och är bestämd att pryda södra väggen i Campno-Santo. Bland mängden af sörjande sågos deputerade för Dis: seldorfs stad och konstakademi samt konstakademien i Minchen, hvars direktör den aflidve varit. Begrafningen bivistades dess. utom af ett stort antal af Berlins veten. skapsmän och konstnärer, represententer af stadens kommunala myndigheter, kultusministern von Miibler m. fl. Cornelius sista hvilostad är på katolska kyrkogården vid Liesenstrasse, der bland många andra celebriteter äfven Karl Begas och Karl Seydelmann hvila, RUMÄNIEN. Den nya ministeren kommer att bildas ur demokraternas leder. Golescu har öfvertagit utrikesportföljen, Bratianu inorikesdepartementet och Rosetti ministeren för handeln och de allnänna arbetena. De öfriga medlemmarne i det nya kabinettet äro moldauensare, som hittills ej gjort sig bemärkta på det politiska området. NORD-AMERIKA. Kongressens båda hus ha, innan de åtskildes, antagit en resolution, hvari de uttala det amerikanska folkets tacksamhet till Cyrus Field, för hans förtjenster om den atlantiska kabelns åvägabringande. Husen ha äfven beslutit uppmana presidenten att låta prägla en guldmedalj med passande emblemer, att som republikens gäfva tillställas Field. Förl. måndag skulle det nya representanthuset, fom cen 4 Mars sammanträdde, ajournera sig till Maj månad. MEXIKO. 1 Ett tele,ram bragte oss i går en öfver San Francisco kommen underrättelse attrepublikanarne besatt staden Mexiko. Denna händelse tyckes af de kejserliga varit förutsedd, ty Maximilian hade vid sedvaste postens afgång beelutit förlägga sitt residens till Puebla. Marskalk Bazaine, general Castelnau, hr Dano och d3 öfriga medlemmaroe af den franska beskickningen skulie den 5 Febr. lemna hufvudstaden och general Castagny med arrigrgardet beredde sig att den 8:e bryta upp. Den juaristiske generalen Carillo hade förklarat sig för Maximilian, på den grund att Juarez skulle genom ett fördrag till Förenta Staterna afträdt en sträcka af 15,700 qvadratmil i Nedre Kalifornien. SYD-AMERIKA. Om uppresningen i den Argentinska republiken meddela tidningarne ännu ingenting närmare. Hvad man känner är endast, att insurgenterna i Mendoza vunnit en seger öfver regeringstrupperna, under Julio Campos a Pocito, hvarvid den sednare förlorade fyra kenoner och blef nödsakad att draga sig tillbaka till San Luiz och öfverlemna San Secan åt insurgenterna. Vid underrättelsen om detta nederlag vidtog regeringen i Buenos Ayres energiska åtgärder, utfärdade den 19 Janu :ri en proklamarion, hvari insurgenterna förklarades för rebeller och förrädare, och inkallade nationalgardet. Öfverste Coneza skulle med ett detachement afgå till Rosario, der andra trupper sammandragas. I Buenos Ayres hade flere personer blifvit häktade på misstanke att stå i förbindelse med de upproriska. I San Luiz och Cordova gjordes ett pronunciamento till förmån för insurgenterna, hvarigenom Paunero råkade i ett kritiskt läge; dock inväntade han 1500 man under öfverste Aredondo, eom, på väg från argentinska lägret i Paraguay, redan hade inträffat i Rosario. Då det i Montevideo blef bekant att den revolutionära rörelsen i argentinska republiken äfven der hade förgreningar, beslöt man att likaledes inkalla nationalgardet. Peruvianska regeringen utrustade förlidet år tre ångbåtar, som skulle gå Amazonfloden uppför till Ueayales mynning och videre uppför denna cen väldiga strömmens källflod framtränga så långt den var segelbar. Underrättelse har nn ingstt att expeditionen lyckats, ehuru efter blodiga strider med flere indianstammar, framtränga till en punkt af densamma der endast en sträcka af 70 geografiska mil skiljer den från Callao och Stilla hafvet. Man talade i Lima, med enledning häraf, redan om en jernväg öfver Anderna till en hamn vid Ucayale.