Aftonbladet – 13 mars 1867, sida 3

slagit, att sluten votering skall ske, såvidt tre ledamöter sådant yrka, eller om vid öppen votering rösterna utfallit lika. Huru litet utskottet lyckats med detta förslag sammanjemka de olika åsigterna bevisades af den diskussion, som nu återigen utspann sig om detta ämne, och hvarunder den ena talaren efter den andra fram: trädde med nya jemkningsförslag. Sådana framställdes af frih. Sprengtporten, som yrkade: antagande af utskottets ursprungliga förslag, att för ärendenas behandling inom utskott gälle i tillämpliga delar hvad som finnes stadgadt för behandlingen inom kamrarne; hr Gegerfeldt, att omröstningen alltid skall ske öppet, om ut: skott ej annat besluter, och att vid paria vota utslaget må fällas genom lottning; grefve C.G. Mörner, att sluten omröstning alltid måtte ske då sådan begäres, eller rösterna vid föregående vötering utfallit lika; hr Schartaa, som ville att sluten votering skall verkställas då sådant begäres, utan bestämmande af något visst antal af dem som yrka derå. För afslag talade i öfrigt hrr Nordström och C. L. Almqvist, som ansåg den öppna voteringen grundlagsvidrig, och senare förenade sig med hr Schartau, likasom grefve Ehrensvärd, och sedermera äfven frih. Sprevgtporten. Bifall till utskottets föreliggande förslag yrkades deremot af hr v. Geyer, grefve Wachtmeister, frih. af Ugglas, hrr Fåhreus, A. Dickson, Ekenman och Weern. Sedan diskussionen förklarats slutad begärdes votering, hvarvid hr Schartaus förslag antogs med 53 röster mot 7 röster för utskottets förslag. Grefve C. G. Mörner uppläste en skriftlig regervation mot kammarens beslut rörande lagen mot efterbildning af konstverk. Kammaren åtskildes kl. 4 e. m. Andra kammaren. Statsutskottets utlåtande, n:r 29, i anledning af K. M:ts proposition, i fråga om den undern: 2 vid Skeppsbron i hufvudstaden belägna, kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för telegrafverket, föranledde en långvarig öfverlöggning. Utskottet hade hemställt om afslag å K. M:ts proposition och förordat en skrifvelse till K. M:t, med anhållan att den ifrågavarande egendomen måtte försäljas, dock ej under 120,000 rår. De talare, som yrkade på bifall till K. M:ts proposition och afslag på utskottets förslag voro statsrådet Lagercrantz, frih. Gripenstedt, hrr v. Troll, Kinmansson, Rosenberg, frih. Alströmer,! hvaremot hrr Stråle, Jöns Persson, Hierta, Avg. Andersson, De Mare, Carl Ifvarsson, Kelj och Rundbäck yrkade på bifall till utskottets förslag. Förra sidans talare grundade sitt påstående hufvudsakligen derpå, att telegrafverket, som borde inrymmas och nu vore inrymdt i samma lokal som Stockholms telegrafstation, i sin nuvarande lokal vore alltför mycket trångbodt och dessutom ej hade kontrakt på denna lokal längre än till första Oktober innevarande år; att hyran då sannolikt komme att höjas om lokalen skulle behållas; att något direkt anslag ej komme att för ändamålet behöfvas, emedan fillgånar funnes å telegrafverkets besparingar och å andelsoch sjöfartsfonden; att telegrafverket för allmänhetens beqvämlighet borde hafva ett så centralt läge som möjligt och att den ifrågavarande tomten i detta afseende vore högst för träfflig; att man i framtiden skulle få skäl att ångra om man afhände kronan en så välbelägen och dyrbar tomt; att man nu, i likhet med hvad vid föregående riksdagar skett, noga borde betänka sig innan man afhände kronan någon egendom; att om staten säljer, får den litet betaldt, men får betala högt när den måste köpa, och att det således nu icke vore skäl att sälja en ypperligt belägen Sgendom, då man framdeles sannoligt blefve nödsakad att köpa en annan; och att det således vore med en sannskyldig sparsamhet öfverensstämmande att ej sälja den ifrågavarande egendomen. andra sidan anfördes deremot, att den ifrågavarande platsen vore alltför dyrbar för att af ett embetsverk begagnas; att det nu framlagda kostnadsförslaget för ombyggnad troligen komme att öfverskridas; att, då Stockholm snart finge en centralstation för jernvägarne vid Klara sjö, det vore önskligt att telegrafverket flyttades till dess närhet, om det icke, såsom äfven blifvit föreslaget, förenas med jernyägsstyrelsen; att till kostnaderna för tomtens bebyggande äfven komme underhåll; att om posten, såsom blifvit påstådt, behöfde flyttas, telegrafverket kunde inrymmas i postverkets hus; att om man nu åt telegrafveret byggde ett hus i staden inom broarne, skulle man snart bli tvungen att bygga ett till vid den blifvande bangården; att om telegrafinrättning vore nödvändig i närheten af handelns medelpunkt, en mindre station der kunde upprättas; att den byggnad, som komme att på den ifrågavarande platsen uppföras, tillföljd ef läget måste erhålla ett monumentalt yttre och att detta skulle medföra en mycket större kostnad än som nu blifvit föreslaget, och att egendomen borde säljas så snart som möjligt, emedan den för närvarande icke gör någon nytta o. 8. Vv. Sedan hr Lindström framställt yrkande på återremiss, för att få frågan närmare utredd, förenade sig flere ledamöter deruti; och blef denna mening kammarens beslut, då vid anställd votering 112 röster afgåfvos för återremiss och 46 för bifall till utskottets förslag. Samma utskotts utlåtande nr 30, tillstyrkande bifall till K. M:ts proposition, angående: skatteförsäljning af Östra kronoallmänniagen i Örebro län, för afslutande af regleringen rörande de så kallade frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta svafvelbruk, föredrogs derefter och bifölls med. genom votering afgifna 108 röster mot 33, efter en öfverläggning, under hvilken hrr C. A. Larsson, Barald Eriksson, Jöns Persson, Per Nilsson från Örebro län, Medin, And. Aug. Anaderssov och P. Anderson från Blekinge talade emot K. M:ts proposition, hvaremot hr Gumeelius, frih. Gripenstedt, hrr Carl Ifvarsson, Björck, Reuterkrona och Lönnberg yrkade på afslag. Af den förra sidans talare anfördes, att staten genom bifall till förslaget skulle göra en betydlig förlust, och att det icke vore skäl att i en tid, då skogsvärdet är i stigande, afhända kronan en allmänning, som genom sin belägenhet på en jemförelsevis skogfattig ort vore så mycket mera dyrbar; hvaremot andra sidans talare ansågo att, då demna fråga varit föremål för många föregående riksdagars bepröfvande det nu icke vore för tidigt att få den afgjord, isynnerhet som den skulle föra ett steg närmare till det önskvärda mål, att all jord måtte så mycket som möjligt bli af samma natur; att de rättigheter, på hvilka egarne af Dylta svafvelbruk beropa sig, grunda sig på så obestridbara rättigheter. att troligen ingenting skulle kunna vinnas emot dem genom process ; att 101 hemman derigenom kunde komma under rotering och att den summa som nu begärdes vore långt mindre än vid föregående tillfällen. I utlåtandet n:r 31 hade samma utskott afstyrkt en af hr Nils Larsson väckt motion om Ottsjö öfverloppsmarks befriande från åsatt rotering m. m. Motionären sökte visa, att hans motion varit värd ett annat bedömande än det utskottet ansett sig kunna afgifva och sökte genom anförande af en mängd Kongl. Bref och andra handlingar styrka sitt yrkande på återremiss för frågans utredning och understöddes i denna begäran af hrr Ocklind, Lithner och Andara Friessan MDMeremaot anförde hr Carl If