Aftonbladet – 13 mars 1867, sida 3

Article Image
RBIKSDAGEN. Dagens plena. Första kammaren. Efter hr Ch. Dickson invaldes hr Adlersparre med 31 röster till ledamot i konstitutionsutskottet, och beslöts, att val till suppleant efter hr Adlersparre skall förrättas nästkommande lördag. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 29, i anledning af proposition om Ridderstolpeska egendomens användande till byggnad för telegrafverket. Statsrådet v. Fhrenheim meddelade till en början åtskilliga upplysningar rörande behofvet af en större lokal för telegrafverket. Med anledniug deraf uppstod någon diskussion om 1:sta punkten, der utskottet afstyrkt K M:ts proposition i ämnet Hrr Fåhreose, Schartan, Wern samt grefve H. Wachtmeister talade för bifall till utskottets hemställan. Af öfrige talare yttrade sig de fleste jemväl på samma gäng om 2:dra punkten, rörande Ridderstolpeska egendomens försäljning, hvilken åtgärd i allmänhet ansågs icke öfverensstämmande med god hushållning. Grefve C. G. Mörner erirade isynnerhet, att staten lider stor brist på lokaler för åtskilliga embetsverk, och derför icke borde älja nämnde välbelägna egendom, för att måända snart nog få inköpa någon vida sämre belägen tomt till ganska högt pris, helst man har erfarenhet af huru alla tomter i en hast blifva obegripligt dyra, då det blir fråga om inköp för statens räkning. På grund häraf yrkade talaren återremiss, i ändamål att utskottet måtte tillstyrka riksdagen ingå till K. M:t med anhållan om en utredning såväl af statens behof af denna egen: dom, som af uppgift å kostnaderna för åtskilliga embetsverks hyror, samt undersökning genom öfverintendentsembetet rörande de möjliga utvägarne att inrymma ifrågavarande embetsverk i statens redan egande byggnader; hvarefter en kommande riksdag blefve i tillfälle att bedöma huruvida skäl vore för staten att afhända sig denna egendom. 1 samma yrkande förenade sig på ungefär enahanda grunder hr Faxe, frih. Tersn:eden, hr Tornerhjelm, v. talmannen och frih. Hugo Hamilton. Vid framställd pro position blef också punkten återremitterad, äfvensom på yrkande af hr Schartau den 2:d1a punkten. Utan diskussion bifölls samma ut-kotts utlåtande n:r 30, tillstyrkande K. M:ts proposition om skatteförsäljning af Östra kronoallmänningen i Örebro län, för afslutande af regleringen rörande frisocknarnes tjenstbarheter till Dylta bruk. I utlåtandet n:r 31 hade utskottet afstyrkt motion om Ottsjö öfverloppsmarks befriande från åsatt rotering. Hr Bennich erkände grundsatsen riktig, men androg för ett motsatt beslut ätskilliga ömmande omständigheter och yrkade i sådan syftning återremiss. Med honom förenade sig h: Rydin. — För bifall talade deremot hr Fåhrzeus, grefvarne C. Y. Mörner och 71. Wachtneister. Votering begärdes, då utskottets afstyrkande godkändes med 41 röster mot 40. Om samma utskotts utlåtande n:r 32, med förslag till ändrade bestämmelser rörande utseendet af markegångsdeputerade, uppstod äfven någon diskussion, hvarunder hr Hammarhjelm yttrade åtskilliga betänkligheter mot utskottets försla; att låta konungens befallningshafvande utse halfva antalet markegångsdeputerade, emedan detta innebure en kränkning af svenska folkets rätt att sig sjelft beskatta. Yrkade derför återremiss. Om samma mening förenade sig frih. Cederström, för att få i förslaget intaget att landshöfdingen bör vara ordförande för markegångsdeputerade, hr Petre samt hr Rydin, som önskade att half. va antalet måtte utses at räntetagare och hälften af räntegifvare. — För bifall talade hrr Rettig, Fåhraus, Nordström, Wallepoberg, Wern, Faxe, grefve H. Wachtmeister och frih. af Ugglas. Äfven här kom det till votering, då utskuttets förslag bifölls med 56 röster mot 25. Öfriga punkter godkändes utan diskussion, lika: som Lagutskottets utlåtande n:r 42, afstyrkande ändrade föreskrifter rörande skyldighet att deltaga i kyrkobyggnad. Samma utskotts utlåtande nr 43, rörande ändring i stadgandena om skyldighet att deltaga i byggnad och underhåll af tingshus och härads: fängelse, bifölls efter en obetydlig diskussion, men likväl genom vot2ring med 42 röster mot 31. Vid föredragning af andra kammarens protokollsutdrag n:r 133, med tillkännagifvande af dess beslut i fråga om utgifvande af en riksdagstidning. förklarade sig kammaren, på yrkande af frih. at Ugglas och A. C. flaab, vidblif. va sitt förut fattade beslut rörande den 9:de punkten af förslaget, som uppdrager åt kansli deputerade att inkomma med förslag om åtgärders vidtagande i ämnet till nästa riksdag. Frågan om sättet för voteringars verkställande inom utskott, hvilken redan två gånger gifvit an ledning till långvariga debatter, återkom i dag för tredje gången med kammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 11, hvaruti utskottet nu före

13 mars 1867, sida 3

Thumbnail