Aftonbladet – 1 mars 1867, sida 3

erhålla redogörelse för riksdagens förhandlingar. En riksdagstidning vore dessutom långt bättre in de ordagranna protokollerna, hvilka ingen äser, och om de ndroges skulle den derigenom besparadekostnaden blifva fullt tillräcklig för let nu afsedda ändamålet. På detta vilkor ville al. förorda bifall till hr Keys förslag. ; Hr Josas Jonasson ansåg en riksdagstidning skadlig, emedan kammarens ledamöter deraf möjigen skulle föranledas att hålla ännu mera tal in som nu sker. Frih. Ablströmer och Koskull yrkade äfven afslag. Hr Sjöberg ansåg detvara ett orättvist påstående, att tidningarne vore så partiska. Vore deras referater otillfredsställande, å kostade de åtminstone ingenting, men om letta förslag antoges, skulle man erhålla lika itet tillfredsställande referater, men som likväl nedförde stora kostnader. Talaren ville gerna inska, att något bättre kunde vinnas, men trodde let icke vara möjligt på det föreslagna sättet. tt vigtigt hinder vore, att stenografer hös oss aknades, och derföre skulle talaren förorda ett nslag till sådanas bildande. Hr C. A. Larsson hade under sin riksdagsnannaverksamhet ej funnit anförandena så illa tergifna som påstådt blifvit, men om så skett, jade reklamationer utan svårighet fått plats 1 idningarnes spalter. Ville man ha fullständiga eferater, så kunde ju protokollen tryckas. Hr Hierta hade ingenting emot att en rikslagstidning utgåfves, men ansåge omöjligt att emna en redogörelse för förhandlingarne samnändrag. Ett försök i denna riktning gjordes os ridderskapet och adeln vid 1828 års riksdag, nen efter ett par månader fann sig prosten ichwerin föranlåten att anhålla, att ridderskaet och adeln måtte bli förskonad för dessa löjiga skeletter, hvarefter företaget upphörde, — rotokollernas tryckning -ville talaren icke hafva pphäfd, ty det kunde åtminstone för efterverlen vara vigtigt att de funnes, ehuruväl åtskiligt oväsentligt kunde derur uteslutas. Sedan r v. Proechwitz talat för afslag och hr Ke Srordat åtgärder för bildande af stenografer till ästa riks ap afslogs hela förslaget utom sista unkten, i hvilken uppdrages åt de ledamöter, om hafva inseende öfver riksdagens kansli, att fgifva förslag till de åtgärder, som på ändaålsenligaste sätt kunna leda till åstadkommande f en riksdagstidning. Emöt slutet af sammanträdet, som räckte till lockan öfver 11 på natten, anmälde hr Jöns ersson, att han: ville afgifva motion rörande nmärkning mot statsrådets ledamöter.