Aftonbladet – 26 februari 1867, sida 3

mera, i händelse erfarenheten skulle ådaga lägga behofvet att, i fråga om vissa befatt ningars utöfvande, uttryckligen föreskrifv statskyrklig bekännelse såsom vilkor, här om meddela separata stadganden, ehur föga anledning förefinnes att förmoda de ett dylikt behof kommer att yppas. Inon detta område finnes nemligen, likasom inon de flesta andra, något, som ligger isaken natur? ; och lika öfverflödigt torde det vis sig att förordna, det en jude ej får blifv kyckoherde inom en kristen församling, son alt bestämma, det en kristen trosbekän nare ej kan blifva rabbin inom en judisl meni. het. Vidkommande åter andra funk tioner, som stå på gränsen af den rent kyrk liga verksamheten, så lärer väl praxis gifv: vid handen, huruvida det kyrkliga eller de borgerliga elementet blifver öfvervägande utan att lagstiftningen här i landet, mer: än annorstädes, behöfver ingripa uti förhål: -Ilandena, hvilka, såframt de skola medförs I de bästa resultaterna, böra öfverlemnas å I sin egen fria utveckling. Till stöd för denna uppfattning torde i öfrigt få anföras, att man härstädes redar Jeger en erfarenhet att åberopa, i afseende :jå lämpligheten att åt dissenter uppdraga befattningar, hvarifrån de, enligt det för kastade grundlagsförslaget, voro uteslutna, nemligen lärarebefattningar vid elementära undervisningsanstalter. Uti Stockholm fin: nes en sådan anstalt för qvinnor, som egna sig åt lärareyrket, och hvars föreståndare är jude; och uti Göteborg bestrides redan sedan tjugo år rektorsbefattningen vid handelsinstitutet, ett läroverk, hvars förberedande afdelning är fullt jemförlig med en klass inom ett allmänt elementarläroverk på den reala linien, och vid hvilket läroverk en af stadens prester meddelar kristendomsundervisning, af en jude, som samtidigt varit anställd såsom rabbin vid judiska församlingen i sistnämnda stad, ehuru han numera, I följd af afsägelse, icke mera innehar denna sednare funktion. Icke har vid dessa inrättningar någon olägenhet försports af nu omförmälda förhållanden; och lika litet skulle sådan inträffa, om judar blefvo anställda såsom lärare vid högre eller lägre elementarläroverk ; hvarvid, på sätt här ofvan blifvit yftradt, derest uti befattningen inginge tillika ett kyrkligt moment, såsom vidkommande lektorstjenst, hvarmed konsistorii-göromål äro förenade, inkompetensförhållandet i och för sig skulle framträda tillräckligt uppenbart, utan att påkalla nägon lagbestämmelse. . Äfven uti andra afseenden har; vid tilllämpning af religionsfrihe!sprincipen, praxis gjort ett språng framför teorien, Sådan densamma i lagstiftningen funnit elt uvsrYCk, NILE Prel uppstått. Sålunda bestrides vården om den uti Göteborg inrättade undervisningsanstalt för flickor, hvars ändamål är att bibrirga dem praktiska insigter uti busbållning, ehuru äfven kunskapsodling i andra ämnen, och deribland kristendom, inom skolan eger rum, af en direktion, hvars orförande är en jude. Sålunda behandlas utisamma stad folkskoleväsendet, hvilket, i följd af särskild kongl. resolution, derstädes är en kommunalangelägenhet, af stadsfullmäktige, hvaribland för närvarande sex judar intaga platser. Den ene af talarne inom första kammaren, hr biskopen Björoks torde, i egenskap af ord örande uti Göteborgs stads folkskolestyrelse, bättre än någon annan. vara uti tillfälle att upplysa, huruvida folkskolans engelägenheter, för sävidt på stadsfullmäktiges åtgärder berott, blifvit mindre än förut tillgodosedda, sedan dessa judar fått deltaga uti öfverläggningar och beslut om desamma. Likasom vid denna, så har vid genomförande af mångfaldiga andra reformer på förs hand yttrats farhågor, hvilka, enligt hvad erfarenhetens vittnesbörd derefter ådagalagt, varit tomma hjernspöken. Ville man utur riksdagsprotokollen uppleta alla de anföranden, som afgifvits emot förslag till sedermera verkställda förbättringar, i afseende å judarnes sociala ställning här i landet, så skulle man finoa, huru hvarje sådan reform föregåtts af de mest dystra spådomar om de mångfaldiga olägenheter, hvilka deraf skulle blifva en följd. Men, månne det i något enda fall kan visas, att en dylik spådom gå t uti fullbordan? Hafva de judar, hvilka köpt egendomar landet, brukat dessa sämre, än kristna landtbrukare? Har deras besittning af jordegendomar i något! afseende föranledt anmärkning? Hafva de ej behandlat sina underhafvande på ett sätt, som, enligt hvad man från alla hål erfar, ! föranleder dertill, att tjenster hos judar med begärlighet sökas? Eller, har någon enda af de olycksprofeter, som föregingo beslutet om rättighet för i Sverge födda judar att bosätta sig uti samtliga rikets städer, slagit in? I sanning, man vore. frestad att tro, att de män, hvilka vid flera riksdagar, af borgerlige og politiske Rettigheder, eller unddrage sig Opfyldelsen af nogen almindelig ?Borgerpligt.? Öfriga uti danska grundlagen förekommande stadganden, som hafva afseende å statskyrkan, innefattas uti följande S: 3 Den evangelisk-lutherske Kirke er den danske Folkekirke og understöttes som saa: dan af Staten: 5. Kongen skal höre til den evangelisklutherske Kirke.? 75. Folkekirkens Forfatning ordnes ved Lov?. 76. Borgerne have Ret til at forene sig j Samfund för at dyrke Gud:paa den Maade, der stemmer med deres Overbevisning, dog at Intet leres eller foretages, som strider ?mod Sedeligheden eller den offentlige Orden? 77. Ingen er pligtig at yde personlige Bidrag til nögen anden Gudsdyrkelse end den, som er hans egen; dog skal Enhver, utan att någon fara för statskyrkan hära der ikke -godtgjör at vere Medlem af et i